Snart är det dags för Naturvårdsverkets regelbundna översyn av jakttiderna. Nu hoppas forskare vid SLU att allmänheten ska bidra med viktiga data på när djuren får ungar, och när de blir oberoende. Jägarna har själva en viktig roll inom medborgarforskningsprojektet.
Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.
På torsdagen den 30 maj besöker Kungen SLU:s 50-årsfirande av forskningsstation vid Grimsö. Under dagen uppmärksammas forskningsområden vid stationen, exempelvis lodjur och vargar, av olika föredragshållare. Media är välkomna att närvara vid besöket men föranmälan krävs.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.
Nu lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lektionsmaterial från förskola till gymnasiet kopplat till SVT:s direktsändning om älgvandringen.
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver ett forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hur deras myggfällor bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien med 60 procent. Fällorna som testades i studien preparerades med en syntetisk doft av färskt ko-urin som attraherar olika sorters myggor som använder urinen som en slags energidry
Välkommen till ett digitalt boksläpp av boken ”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter och deras historia.”.
Under denna titel döljer sig en riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och introduktion i Sverige.
En beskrivning av boken, urval från baksidestexten:
Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lanserades år 2005 och har sedan dess arbetat med att skapa ett gediget referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn.
Databasen SKUD är en nationell likriktare och ett referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn. Den är till för alla som arbetar eller kommer i kontakt
I en ny studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur och växter på Frösön i Jämtland undersökts. Resultaten från studien visar att PFAS har tagits upp i jord, växter och djur.
Under 2024 kommer nio nya Grönt kulturarv®-sorter ut på marknaden.
Under 2023 har 17214 personer fram till september rapporterat fynd var fjärde sekund. Och nu har Artportalen som utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken, passerat 100 miljoner insamlade fynd. Det värdefulla och unika med Artportalen är att det är en Community där användarna hjälper varandra att upptäcka och lära mer om naturen samtidigt som Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård.
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
Antalet invasiva arter kommer att öka i framtiden på grund av exempelvis klimatrelaterade förändringar i miljön, mänskliga aktiviteter och bristande miljöövervakning. I ett nytt doktorandprojekt har en invasiv tropisk cyanobakterie studerats. Bakterien har hög anpassningsförmåga och Sverige är ett land med många sjöar, men ännu finns ingen spridning av bakterien i här.
Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.
Sniglar är också snäckor. 193 arter av snäckor presenteras i ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken. Arbetet med att utforska, kartlägga, fotografera och ge svenska namn till Sveriges alla lungsnäckor har pågått länge. Ända sedan Linnés tid faktiskt. Helt nya arter upptäcks fortfarande, och flera som inte bara är nya för Sverige utan även för vetenskapen. Nya boken innehåller 528 sidor fakta!
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
En ny studie visar att återställande av populationer av nio vilda djurarter/grupper av arter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av koldioxid. Att skydda och återställa sådana långlivade arter skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid under lång tid.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala