I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.
Alla runt om i landet kan agera medborgarforskare och rapportera om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma eller ej på Världsmiljödagen och Nationaldagen, hemma hos sig. Kampanjen Försommarkollen visar hur årets väder påverkar blomningstidpunkten och hur den skiljer sig från när detta inträffade förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
När klimatet förändras kan djur- och växtarter anpassa sig genom att förskjuta sin utbredning, men det är inte alltid de hittar nya ställen att flytta till. En färsk studie visar att fjärilars möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt, så att lämpliga livsmiljöer kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra.
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa. Den slutsatsen drar Renee van Dorst i en doktorsavhandling från SLU.
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika arter och olika delar av landet påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa. I år är Vårkollen utökad med en dag för att skolklasser ska kunna medverka.
Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinger
Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio
Ett klimat med varmare vintrar kommer att påverka förutsättningarna för odling av grödor såsom höstvete i Sverige, särskilt i gränszonen till områden med ganska stabila vintrar med skyddande snötäcke. Där kan det paradoxalt nog behövas mer vinterhärdiga sorter, trots varmare vintrar. Detta visar SLU-forskare i en modell som beräknar risken för utvintringsskador i olika klimat.
Klimatuppvärmningen förändrar sakta men säkert undervegetationens sammansättning i europeisk och nordamerikansk lövskog, men i täta, skuggiga skogar har köldanpassade arter bättre förutsättningar att leva kvar. Det visar en stor internationell studie som nyligen publicerats i tidskriften PNAS, med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet bland författarna.
Risken för grisar att infekteras med bakterien Leptospira växer med ökad nederbörd. Det visar forskarna Sofia Boqvist och Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en nyligen publicerad studie.