Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur.
Sjukdomar som sprids av djur riskerar att öka om den biologiska mångfalden minskar. Detta samband gäller på flera olika geografiska nivåer. En del sjukdomar sprids mellan djur och från djur till människa. Något som reglerar smittans omfattning är hur många arter som finns i ett område – den biologiska mångfalden. När det finns konkurrens mellan arter minskar ofta smittspridningen.
Många faktorer påverkar sorkarters livsbetingelser. Magnusson undersöker i sin avhandling hur förändrad markanvändning, till följd av trakthyggesbruk, leder till biotopförlust för skogslevande arter och påverkar artsammansättningen. Gamla, flerskiktade skogar har ersatts av unga, enkelskiktade monokulturer. I avhandlingen har tre cykliska sorkarter studerats i relation till trakthyggesbruket.
Forskare kan nu visa att de tidigare så framträdande cyklerna i smågnagarpopulationerna har dämpats väldigt kraftigt. Detta faktum kan innebära stora effekter för de ekosystem där smågnagare spelare en avgörande roll, både som bytesdjur och på vegetationen de livnär sig på. Troligen beror utplaningen på förändringar i klimatet. Birger Hörnfeldt och Frauke Ecke, SLU, har deltagit i studien.
Risken för grisar att infekteras med bakterien Leptospira växer med ökad nederbörd. Det visar forskarna Sofia Boqvist och Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en nyligen publicerad studie.