Gå direkt till innehåll
Fjällbäck i Abisko. Foto: Maria Myrstener
Fjällbäck i Abisko. Foto: Maria Myrstener

Pressmeddelande -

Näringsämnen styr hur fjällbäckar påverkas av global uppvärmning

Arktiska fjällbäckar har naturligt låga koncentrationer av näringsämnen och trenden pekar på att koncentrationerna sjunker, möjligen pådriven av den globala uppvärmningen. Maria Myrstener visar att detta medför risker för minskad primärproduktion i bäckarna. Hon försvarar sin avhandling på fredagen den 22 januari vid Umeå universitet.

Primärproduktion, alltså tillväxt av alger och växter, i arktiska vattendrag upprätthåller unika födovävar, reglerar vattenkvaliteten och påverkar utsläppen av koldioxid från ekosystemet. Trots detta vet vi väldigt lite om vilka kemiska och fysiska faktorer som påverkar produktionen, speciellt utanför den normala växtsäsongen.

Maria Myrstener har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på att ta fram kunskap om hur dessa ekosystem fungerar i dag för att bättre förutse hur de kommer påverkas av de pågående klimatförändringarna. Studierna är framför allt utförda i fjällbäckar i och omkring Abisko i Norrbotten.

Den låga tillgången på viktiga näringsämnen som kväve och fosfor i fjällbäckarna visade sig påverka stora delar av ekosystemet, inklusive hur växtsäsongen i fjällbäckarna ser ut. När koncentrationen av näringsämnena sjunker på sommaren begränsas produktionen av alger, vilket medför att koldioxidupptaget minskar.

Under vår och höst då koncentrationerna är högre i fjällbäckarna finns god potential för tillväxt och Maria Myrstener visar att trots extremt låga temperaturer når vissa vattendrag sin högsta primärproduktion under dessa månader. Detta i skarp kontrast till hur växtsäsongen ser ut på land, där produktionen följer solljuset och därför når sin topp på sommaren.

Den starka näringsbegränsningen som forskarna ser i de arktiska vattendragen påverkar i grund och botten alla ekosystemfunktioner som Maria Myrstener studerat: koldioxidupptag, algproduktion och även bäckarnas förmåga att buffra näringsämnen.

– Vid en fortsatt snabb temperaturökning och minskande näringskoncentrationer räknar vi tyvärr med att dessa fjällbäckar kommer bli negativt påverkade, säger Maria Myrstener.

Läs hela avhandlingen

Pressbilder. Foto: Maria Myrstener

Om disputationen:

Fredagen den 22 januari försvarar Maria Myrstener, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln The role of nutrients for stream ecosystem function in Arctic landscapes: Drivers of productivity under environmental change. Svensk titel: Vikten av näringsämnen för ekosystemfunktioner i nordliga rinnande vatten under global uppvärmning.

Disputationen äger rum klockan 09:00 i sal KB.G5.01 i KBC-huset vid Umeå universitet och via Zoom.

Fakultetsopponent är professor Tenna Riis, Department of Biology, Aquatic Biology, Aarhus Universitet. Handledare är Ryan Sponseller

För mer information, kontakta gärna:

Maria Myrstener, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 073-847 76 83
E-post: mariamyrstener@gmail.com

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.