En ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution visar att en enkel regel tycks styra hur livet är organiserat på jorden. Forskarna menar att denna regel bidrar till att förklara varför arter fördelar sig som de gör över planeten. Upptäckten hjälper oss att förstå livet på jorden och hur ekosystem påverkas av globala miljöförändringar.
Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Bildmuseet presenterar en ny version av Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation Machine Auguries, platsspecifik för Umeå i norra Sverige. Premiär 12 januari! Verket visas tillsammans med tidigare versioner från London och Toledo – tre konstgjorda gryningskörer från olika delar av världen som bjuder in museibesökaren att reflektera över vår relation till naturen.
Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.
Med AI-genererad fågelsång under en konstgjord gryningshimmel varnar Machine Auguries [Maskinförutsägelser] om vår förälskelse i teknologi på bekostnad av naturen. I Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation, som öppnar på Bildmuseet 18 oktober, tas en äkta gryningskör långsamt över av syntetisk fågelsång.
Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.
I en unik långtidsstudie visar forskare vid Umeå universitet att hänglaven långskägg minskat med 42 procent under 37 år i Skuleskogens nationalpark, belägen i världsarvet Höga Kusten. Studien har publicerats i tidskriften Forest Ecology and Management.
Växter ger oss syre genom fotosyntesen det lär vi oss i skolan. En internationell grupp av forskare har nu visat att barrträd, särskilt tidigt på våren när det samtidigt kan vara kallt och mycket ljust, förbrukar i stället för att producera syre genom att använda en ”primitiv” mekanism. Resultaten har publicerats nyligen i Nature Communications.
Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.
Mellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande skövlingstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare från Lunds och Umeå universitet.
Den 10-12 oktober 2022, arrangeras konferensen "Mötesplats Biosfär – från forskning till innovation", från innovation till transformation i Kristianstad och i Umeå. Hit kommer forskare, beslutsfattare, forskningsfinansiärer och andra samhällsaktörer för att samarbeta kring biosfärområden som lokala platser för forskning och innovation relaterad till de globala hållbarhetsmålen.
International Human Frontier Science Program Organisation har tillkännagett de 65 unga forskare som valts ut för ett postdoktorsstipendium. En av dem och den enda från Sverige är Pushan Bag, doktorand i professor Stefan Janssons forskargrupp på Umeå Plant Science Centre vid Umeå universitet.
Pollineringsveckan 15 – 23 maj handlar om att uppmärksamma och sprida kunskap om våra livsviktiga pollinatörer och deras roll i ekosystemet. Firandet av den nationella pollineringsveckan är ett initiativ av Pollinera Sverige och finansieras av bland annat Jordbruksverket. Pollen är också temat för Forskarhjälpen 2021 i samverkan med skolelever.
Två nya studier ger en bättre förståelse för den rumsliga variationen av organiskt markkol i permafrostregionen i Arktis. Den ena artikeln, ledd av Umeåforskare Matthias Siewert och publicerad i Global Biogeochemical Cycles, beskriver hur permafrost och dess landformer orsakar en unik variation i arktiska jordar. Den andra artikeln i Science Advances ger en ny karta över hur den organiskt markkole
Vegetationens fördelning har rutinmässigt använts för att klassificera jordens klimatzoner. Umeåforskare etablerar klimatregioner baserat på ryggradsdjurens fördelning i en ny studie publicerad i eLife. De fann att även om klimatregioner för öknar, savanner och stäpper liknar varandra för ryggradsdjur och växter så finns det stora skillnader för tempererade och kalla klimat.
ForskarFredag erbjuder hundratals aktiviteter, över hela Sverige och digitalt, när vetenskapsfestivalen firar 15 år. I Umeå får du möta forskare från Umeå universitet och SLU i livesändningar från Curiosum Science Centre. Häng med på en spännande vetenskaplig upptäcktsfärd, experimentera tillsammans med forskare, njut av en spektakulär fysik- och kemishow och mycket mer.
Den 29-30 augusti lanserar Umeå universitet kommande spännande aktiviteter kring projektet Pollinerande insekter i Västerbotten. Studenter och forskare inom projektet ska också ägna dagarna åt att inventera pollinatörer ute i fält om vädret tillåter.
Den 29-30 augusti lanserar Umeå universitet kommande spännande aktiviteter kring projektet Pollinerande insekter i Västerbotten. Studenter och forskare inom projektet ska också ägna dagarna åt att inventera pollinatörer ute i fält om vädret tillåter.
Hur en växt fungerar beror på komplexa interaktioner mellan gener, proteiner och metaboliter. Att identifiera och analysera dessa genetiska egenskaper är mycket utmanande, särskilt när sekvensen av genomet (arvsmassan) inte är så bra som man skulle önska. Bastian Schiffthaler har förbättrat genominformationen från europeisk asp och utvecklat bioinformatikverktyg för att analysera interaktioner mel
Forskare från Umeå universitet, Tyskland och Finland har upptäckt en ny mekanism som kan klargöra den långsamma nedbrytningen och frigörande av näring i arktiska jordar. Frånvaron av daggmaskarter kan förklara varför kväve är en bristvara för växter i Arktis. Studien publiceras i dag i den prestigefulla Nature Communications.
