Den samiska identiteten är central för unga samer – som källa till stolthet men också som orsak till rasism och kränkningar. Särskilt utsatta är unga samiska kvinnor som drabbas oftare av depression och dålig hälsa än jämnåriga medsystrar. Det visar en ny rapport från Umeå universitet om unga svenska samers mående.
28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen (2020). Vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier. En ny avhandling av Pär Sehlström vid Umeå universitet undersöker vilken roll som läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar i sammanhanget.
Dagens sexualundervisning på högstadiet behöver breddas med fler representationer av funktionsvariationer, intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna oväntade inspel från eleverna i klassrumsundervisningen. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Under senare år har debatterna avlöst varandra om vilken kunskap som är sann och relevant. Eric Carlsson, Maria Carbin och Bo Nilsson, alla forskare vid Umeå universitet, har i dagarna publicerat en studie, som är en del av ett pågående projekt som undersöker hur etablerade kunskapsinstitutioner hanterar människors misstänksamhet och brist på förtroende.
Den första regionala europeiska konferensen i skärningspunkten mellan brottsbekämpning och folkhälsa kommer att hållas vid Umeå universitet i maj i år. The European conference on law enforcement and public health – LEPH2023 Umeå – har temat ”Tillsammans för ett hållbart samhälle” som är högst aktuellt mot bakgrund av de skjutningar, sprängningar och upplopp som ägt rum i Sverige på senare år.
2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.
En ny studie har tittat på hur för tidigt födda barn presterar i skolan. När man jämförde skolbetyg hos fullgångna barn med barn som fötts måttligt för tidigt såg man inga skillnader. Barn som hade fötts extremt tidigt hade sämre skolbetyg. Men de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde.
Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.
Skolbarn med återkommande smärtproblem går ut grundskolan med lägre betyg och sämre självkänsla än andra barn. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Att arbetslöshet kan vara dåligt för hälsan är känt sedan tidigare. Forskning vid Umeå universitet visar att både ens egen och andras arbetslöshet kan ha bestående negativa hälsokonsekvenser långt efter återetablering på arbetsmarknaden. Forskningen har analyserat sambanden mellan arbetslöshet och ohälsa över livsloppet och hur det relaterar till individuella och strukturella faktorer.
Faktorer som bidrar positivt till tonårspojkars hälsa är god självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer, upplevelse av positiva känslor och stolthet samt att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status. I en avhandling vid Umeå universitet har tonårspojkars hälsa i relation till känslor, maskulinitet och subjektiv social status undersökts.
Umeå universitet rankas som nummer ett i Sverige och på fjärde plats i Europa i enkätundersökningen International Student Barometer (ISB). Enkäten är besvarad av internationella studenter från 209 lärosäten runt om i världen under hösten 2014.
Gymnasieelevers inflytande i skolan betonas mindre, samtidigt som behovet av anställningsbarhet får ökat utrymme. Så ser Sara Carlbaum vid Umeå universitet på de senaste årtiondenas utveckling av gymnasieskolans visioner och ideal, och hon är kritisk mot den senaste gymnasiereformen. – Segregeringen ökar på grund av ungas olika möjligheter att delta i samhällsliv och i den demokratiska processen.
Mer än hälften av högstadieeleverna är stressade på grund av skolarbetet, och en tredjedel har regelbundet ont i huvudet. Mellan årskurs sju och nio fördubblas andelen elever som rapporterar ohälsa, och en klart större andel flickor än pojkar mår dåligt, har värk och känner stress. Det visar Karina Nygren vid Umeå universitet, som baserar sina resultat på siffror från Umeå-regionen.
Ungdomar på Kretas landsbygd står inför valet att följa gamla traditioner eller att leva på ett mer modernt sätt. Nikoleta Ratsika visar att många unga kretensare bryter mot traditionella levnadsmönster och väljer nya yrkesinriktningar. Hon disputerar vid Umeå universitet den 3 februari.
Josefine Börjesson vid Umeå universitet har utvärderat den svenska varianten av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Resultaten visar att instrumentet sammanfattar ungdomars allmänna status på ett bra sätt, och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.