Årets Gustaf Adolfsmedaljörer utsedda
Fem personer har tilldelats Gustaf Adolfsmedaljer vid Uppsala universitet.
-
-
Uppsala universitet vill utbilda fler och se ökade basanslag
2015 har varit ett positivt år för Uppsala universitet med fortsatt högt söktryck på utbildningssidan och bra utfall i konkurrensen om forskningsanslag. För de kommande tre åren efterlyser universitetet bland annat fler utbildningsplatser och utvecklingsresurser för insatser för nyanlända på kort och lång sikt.
-
Campus Gotland utvärderat och på rätt väg
Uppsala universitets styrelse (konsistorium) har idag fått en muntlig lägesrapport om hur universitetet går vidare utifrån Lars Haikolas utvärdering av samgåendet mellan Uppsala universitet och tidigare Högskolan Gotland. Efter en remissrunda konstaterar universitetet att utvecklingen i stort på Campus Gotland är positiv.
-
Fet mat kan leda till undernäring hos äldre
Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Antikropp kan ge mer exakt Alzheimerdiagnos än spårämne vid hjärnavbildning
Forskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet blev mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.
-
Lågdosexponering för miljögifter kan vara skadliga för människans hjärna
Personer som under lång tid exponerats för en låg dos klorerade långlivade bekämpningsmedel löper ökad risk för att i framtiden få en diagnos innefattande kognitiv störning. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Environment International.
-
Evolutionen tystar skadliga mutationer
I DNA uppstår ibland så kallade synonyma mutationer, som inte leder till att proteinsekvensen förändras men som ändå kan ha stora negativa effekter på bakteriers överlevnadsförmåga. Ny forskning från Uppsala universitet visar nu hur effektivt en organism kan kompensera de negativa effekterna. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften Molecular Biology and Evolution.
-
Forskare upptäcker nya mikrober som frodas djupt under jord
De lever flera kilometer under marken, behöver varken ljus eller syre och kan bara ses med mikroskop. Genom att sekvensera genomet hos en nyupptäckt grupp mikrober, Hadesarkéer, har den internationella forskargruppen listat ut hur dessa håller sig vid liv så djupt under jordens yta.
-
Energi i nytt ljus under årets Celsius-Linnéföreläsningar
Människans vilja att bemästra ljus har gått från att kontrollera eld till att bygga globala optiska nätverk. Men ännu återstår flera olösta frågor. Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 18 februari presenterar de internationella toppforskarna professor Eli Yablonovitch och professor Lene Vestergaard Hau banbrytande sätt att hantera och manipulera ljus för användning inom oräkneliga områden.
-
Internationell konferens om reproduktiv hälsa och råd inför graviditet
Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.
-
Ny avhandling om hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet
Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.
-
Proteome arrays ger nya insikter i autoimmuna sjukdomar
Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.
Visa mer
Loading...