Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

    Forskarna bakom den kritiserade forskningsartikeln om fisklarvers konsumtion av mikroplastpartiklar har själva begärt att artikeln ska återkallas från tidskriften Science. Det skedde i slutet av förra veckan efter att Centrala etikprövningsnämndens yttrande innehållit skarp kritik mot studien.

  • Syntetisk kemi och biologi i ny metod för effektivare vätgasframställning

    Vätgas har länge framhållits som en lovande energibärare för framtidens teknik, men att utvinna gasen ur vatten har visat sig vara ineffektivt. I en artikel i tidskriften Energy and Environmental Science presenterar nu forskare vid Uppsala universitet en alternativ tvärvetenskaplig metod baserad på principer från naturen.

  • Ny upptäckt ger hopp om framtida behandling av njursvikt hos cancerpatienter

    Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att njurproblemen kan orsakas av en del av patientens eget immunförsvar som luras av tu

  • Ny forskning kan ge säkrare höftoperationer

    ​Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de? En ny avhandling från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan avgöra detta.

  • ​Ungdomar förväntar sig en miljökollaps

    Ungdomar tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.

  • Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

    En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

  • ​David Harvey föreläser i Uppsala

    Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.

  • Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar

    Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.

  • Mördarbinas gener är nyckeln till deras framgång

    Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

  • Genetiska faktorer har stor betydelse för vilken tid på året sillen leker

    Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.

Visa mer