Forsskålsymposiet 2019: Demokratins framtid
Demokratin är idag utsatt. Stora samhällsförändringar utmanar dess förutsättningar. Hur är det politiskt möjligt att stärka den? Vid årets Forsskålsymposium står demokratins framtid i fokus.
-
-
Analys med helgenomssekvensering sållar fram mer exakta biomarkörer
En ny studie från Uppsala universitet visar att helgenomssekvensering bidrar till att öka exaktheten i genetiska studier, vilket i sin tur kan ge bättre förståelse för hur biomarkörer kan användas för att upptäcka sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bl.a. för den fredliga utvecklingen i Sudan och för ursprungsbefolkningens ställning i Brasilien.
-
Ny metod tar analys av genetiska bibliotek till nya nivåer
Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod för att undersöka dynamiska förlopp i stora genetiska bibliotek. Genom att applicera metoden på cellcykelreglering kan de bidra de till en tydligare bild av den gäckande kontrollmekanismen. Studien är publicerad i tidskriften Nature Methods.
-
En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation
Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
-
Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.
-
Första bevisen för befjädrade polardinosaurier hittade i Australien
118 miljoner år gamla fossila fjädrar från dinosaurier och tidiga fåglar har hittats i sedimenten efter en sjö som en gång i tiden låg innanför den södra polcirkeln. De beskrivs i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Gondwana Research.
-
Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?
Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna? Michele Farisco, är tidigare docent i moralfilosofi och har nu doktorerat i neuroetik vid Uppsala universitet.
-
Uppsala universitet: 3.5 miljarder till forskning behövs för Sverige och framtiden
En rejäl satsning på forskning och forskningsinfrastruktur krävs om Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskapsnation som bidrar till utveckling och en hållbar värld. Och politiken bör utformas så att kvalitet gynnas och lärosätenas handlingsfrihet garanteras. Detta framhåller Uppsala universitets i ett inspel till regeringens kommande forskningspolitik.
-
Nytt sätt att blockera bakteriers proteintillverkning
I en vetenskaplig artikel publicerad i Scientific Reports beskriver forskare från Uppsala universitet ett nytt sätt att blockera nya proteiners födelse i bakterier.
-
Ingen ökad risk för cancer efter proteskirurgi
På EU-nivå pågår en diskussion om att klassa kobolt, som ingår i ortopediska inplantat, som potentiellt cancerframkallande. En forskargrupp vid Uppsala universitet har använt flera olika rikstäckande register för att undersöka om det finns något samband mellan cancer och höftproteser. I en ny studie konstaterar de att det inte finns någon generell ökad risk för cancer efter proteskirurgi.
-
Nyupptäckt fyrfotadjur lämnade kanske aldrig vattnet
Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.
Visa mer
Loading...