Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Björnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

    Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d

  • Y-kromosomen spelar stor roll för evolutionen av storleksskillnad mellan könen

    Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Det enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. En forskargrupp vid Uppsala universitet har genom att studera skalbaggar kunnat visa att trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar och på så sätt göra evolutionen av olikheter mellan könen möjlig.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • Metod för upptäckt av antivirala läkemedel

    Den nuvarande COVID-19-pandemin har belyst behovet av metoder för att identifiera nya eller återanvända befintliga läkemedel som antivirala läkemedel. Nu presenterar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet en ny screeningmetod som fokuserar på identifiering av virusspecifika morfologiska förändringar hos virusinfekterade celler.

  • En celltypskarta över mänskliga vävnader

    I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.

  • Konkurrens ingen patentlösning

    Problem inom skolor, äldrevård, avfallshantering och mycket annat antas må väl av att utsättas för konkurrens. Men beslutsfattare missar ofta att konkurrens inte är ett naturligt fenomen utan att det krävs mycket arbete och organisering för att skapa och upprätthålla konkurrens. Det visar forskare i företagsekonomi, som presenterar sina resultat i boken Competition. What it is and why it happens.

  • Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Oscarspris för forskning om barnhälsovård och realtidsberäkningar

    Forskning inom mödra- och barnhälsovård samt datorteknik belönas när Uppsala universitets styrelse – konsistoriet – delar ut 2021 års Oscarspris. Årets pristagare är Ashish KC vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och Pontus Ekberg vid institutionen för informationsteknologi.

Visa mer