Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.
Genom att ta fram och analysera genomet från 2 000 hunddjur har forskare från bland annat Uppsala universitet skapat en avancerad genetisk verktygslåda som kan användas för att besvara komplexa frågor om allt från hur hunden blev ett husdjur, genetiska skillnader i hundrasers morfologi, beteende och sjukdomsrisk, till arvsmassans evolution och struktur.
Belén Martín-Matute, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2023. Hon belönas för sin banbrytande utveckling av nya reagens och reaktioner inom den organiska kemin.
I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.
I en stor svensk studie har forskare upptäckt samband mellan ökade nivåer av vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt. Studien är gjord på 8973 personer i åldern 50–65 år, som är deltagare i SCAPIS. Forskningen är ledd från Uppsala universitet och Lunds universitet och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation.
För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
Dan I Anderson professor i medicinsk bakteriologi och Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi delar lika på 2023 och års Björkénska pris, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.
Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.
