Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Hot om biologiska vapen - forskarens ansvar?

 

Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.

Det mångvetenskapliga symposiet "Dual Uses of Biomedicine: Whose responsibility?" samlar internationellt ledande forskare och representanter för myndigheter inom säkerhetsområdet för att diskutera material, teknologier och kunskap som kan ha både civila och militära användningsområden. Bland annat deltar WHO, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Krisberedskapsmyndigheten och FOI.

Det senaste årtiondet har bioterrorism gjort entré som det nya stora säkerhetshotet mot medborgare och stater. I takt med att allt fler upplever att riskerna blivit större ökar kraven på forskare att vara uppmärksamma på möjliga alternativa användningsområden för deras forskning. Biomedicinsk forskning med dubbla användningsområden skapar ett antal etiska dilemman. Allmänhetens önskan att kontrollera "farlig" forskning krockar med forskarsamhällets uppfattning om rätt till vetenskaplig frihet och självbestämmande. På senare år har det föreslagits att forskare ska ha ett visst ansvar för att förebygga att deras forskningsresultat används för att utveckla och tillverka biologiska vapen.

Hur man hanterar reglering av forskning med dubbla användningsområden är ett relativt nytt forskningsfält. Studier har visat att biomedicinska forskare till stor del är omedvetna om den debatt som försiggår inom det säkerhetspolitiska området. Diskussioner om strängare krav på säkerhet och ansvar för biomedicinska forskare har förts inom ramen för den biologiska vapenkonventionen, men också på EU-nivå och bland forskare.

- Dessvärre har debatten ännu inte tagit fart inom forskarsamhället, som faktiskt är direkt berörda av de förslag som läggs fram, säger Frida Kuhlau, doktorand vid Centrum för forsknings- & bioetik och en av talarna vid symposiet.

Symposiets fokus ligger på utrustning och biologiskt material som kan användas för att tillverka biologiska vapen och på den kunskap som kan användas för att tillverka dem. Den viktiga frågan om vem som är ansvarig och för vad diskuteras. Presentationerna tar också upp frågor om etik, juridik, uppförandekoder, forskares moraliska ansvar, biosäkerhet samt tillsyn (på engelska 'biosafety' och 'biosecurity governance') och åtgärder för att öka medvetenheten bland forskare.

Frida Kuhlau, statsvetare som tidigare arbetat med biosäkerhetsfrågor på SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), undersöker i sin forskning vilket ansvar biomedicinska forskare har för att förebygga spridning av material, teknik och kunskap till aktörer med avsikt att skada. I sin föreläsning presenterar hon delar av sin forskning om forskares moraliska förpliktelser.

Bland talarna finns flera ledande experter och under symposiets första dag talar förutom Frida Kuhlau även Malcolm Dando, Bradford University, Storbritannien, om praktiska erfarenheter från samtal med forskare samt om åtgärder för att öka medvetenheten bland forskare. Margaret Somerville, McGill Centre for Medicine, Ethics, and Law, Montreal, Kanada, talar om hur man hindrar "Livsvetenskaperna" från att bli "Dödsvetenskaper". Ingegerd Kallings från Smittskyddsinstitutet inleder med att tala om olika mekanismer för tillsynen av säker hantering och skyddandet av biologiskt material inom biomedicinsk forskning.

Symposiet hålls den 9-10 juni i Sandhamn och ingår i Uppsala universitets årliga mångvetenskapliga symposieserie "Biomedicin, etik och samhälle" som i år tioårsjubilerar. Serien arrangeras av Centrum för forsknings- & bioetik.

Representanter för media hälsas välkomna.

Mer information, kontakta:
Frida Kuhlau, doktorand, telefon 018-611 22 86, frida.kuhlau@crb.uu.se

För bokning av intervjuer, mer om programmet eller centrets övriga verksamhet, kontakta Josepine Fernow, koordinator, telefon 018-611 22 96, josepine.fernow@crb.uu.se

Läs mer om symposiet på universitetets webbplats.

 

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presstjänsten

Presskontakt Kontorstid alla dagar 070-167 92 96

Elin Bäckström

Presskontakt Presskommunikatör Forskning, utbildning, övergripande 070-425 09 83

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Märta Gross Hulth

Presskontakt presskommunikatör +46-734697946

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum