Gå direkt till innehåll
Nyfödd bebis.
Efter infört utbildningsprogram ökade antalet nyfödda som fick mer än 20 h kroppskontakt under första dygnet. Foto: Uppsala universitet

Pressmeddelande -

Hud-mot-hudkontakt med bebis ökade markant efter utbildning

Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

Peer-review/Experimental study/People

- Hud-mot-hud hjälper barnet att ställa om till livet utanför livmoder, som kanske är den största förändring en människa genomgår. Plötsligt ska barnet klara delar av både cirkulation och nutrition själv. Hud-mot-hud underlättar den här omställningen. Kroppskontakten är också viktigt för att förbättra möjligheterna för mammorna att få en framgångsrik amning, men också för att underlätta anknytningen och bindningen mellan barn och föräldrar, säger docent Eva-Lotta Funkquist som också är barnmorska och barnsjuksköterska samt lektor vid Uppsala universitet och som lett studien.

Att hud-mot-hudkontakt mellan föräldrar och den nyfödda bebisen har stor betydelse för både barnets och förälderns hälsa är välkänt. Särskilt dygnet direkt efter förlossningen är extra viktigt. Ändå var det bara ett av tre nyfödda barn som fick mer än 20 timmars hudkontakt det första dygnet före implementeringen av den utarbetade programmet. Inom vården har det funnits ett behov av att veta hur man kan underlätta den kontakten. Hur går det att få vårdpersonal att uppmuntra kroppskontakten mellan barn och föräldrar även efter den första viktiga timmen?

Uppföljning efter två månader

I en ny studie har forskare infört och undersökt effekterna av ett särskilt utbildningsprogram, där både vårdpersonal och nyblivna föräldrar fick riktad information om amning och hud-mot-hudkontakt. Studien är gjord på två kliniker, i Visby och i Uppsala. Föräldrarna värvades i samband med barnets födelse och totalt deltog 211 föräldrar: 104 föräldrar i en baslinjemätning och 107 efter att programmet införts. Föräldrarnas deltagande innebar att de registrerade, på ett för studien utvecklat pappersdiagram, hur länge deras barn var i hud-mot-hudkontakt med någon av dem under de första två dygnen. När barnet var två månader gammalt fick föräldrarna svara på en enkät med frågor om hur barnet togs om hand.

Resultatet visar en tydlig förbättring i omfattningen av hud -mot hud-kontakt i början av barnets liv och stöttar forskarnas tes: En strukturerad utbildningsinsats kan förbättra vården för nyfödda och deras föräldrar under den kritiska första tiden i livet.

Efter de riktade utbildningarna:

• Ökade genomsnittlig tid i hud-mot-hudkontakt med mamman från 12,9 timmar till 14,6 timmar det första dygnet (p=0,009).

• Andelen nyfödda som fick nästan konstant kontakt (>20 timmar) med någon av föräldrarna det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent (p=0,001).

• Studien visade att barn som hade mer hud-mot-hudkontakt första dygnen blev också burna av föräldrar oftare efter två månader, jämfört med andra barn.

Famn viktigt för trygg anknytning

Forskarna bakom studien menar att förbättrade rutiner för hud-mot-hudkontakt inte bara kan gynna barnets hälsa – utan hela familjens välbefinnande. Förbättrade vårdrutiner kan också påverka hur föräldrarna tar hand om barnet senare. Små barn är mycket beroende av föräldrarna och att vara i föräldrarnas famn är en av nycklarna till trygg anknytning.

- Dåliga sjukvårdsrutiner har gjort att vi istället för att underlätta för barnet, har försvårat. Kvinnokliniker måste hela tiden arbeta aktivt med den här frågan och vårt utbildningsprogram kan hjälpa till att förbättra vården, säger Eva-Lotta Funkquist.

Artikeln: M. Wickström, P. Oras, M. Lundgren, and R. M. Eva-Lotta Funkquist, “ Providing Education About Skin-To-Skin Contact Significantly Increased Duration of Skin-To-Skin Contact for Newborns,” Acta Paediatrica (2025): 1–7, DOI: 10.1111/apa.70219

För mer information:

Eva-Lotta Funkquist, docent och lektor på Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, samt barnmorska och barnsjuksköterska, e-post: eva-lotta.funkquist@uu.se, mobil:073–030 62 01

Ämnen

Kategorier

Regioner


Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Viktigt att båda föräldrarna involveras i amningen

    Den viktigaste stödpersonen för att kvinnor ska lyckas med sin ambition att amma är den nyblivna mammans partner. Partnern behöver också inkluderas genom mer stöttning från vårdpersonalen. För ensamstående mammor får man hitta alternativa lösningar. – Ensamstående är en sårbar grupp och behöver stöttning på annat sätt, säger forskaren Ingrid Blixt.