KBT kan hjälpa efter brustet hjärta

Män är överrepresenterade när det kommer till hjärtsjukdom, men det finns vissa tillstånd som främst drabbar kvinnor, som till exempel ”brustet hjärta”. Stress och ångest är vanligt förekommande i denna grupp. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att internetbaserad KBT kan minska symtomen och hjälpa patienterna att bättre hantera sina känslor.

Det finns en grupp patienter som har tydliga symptom på hjärtinfarkt, som bröstsmärtor och andfåddhet, men där man inte kan se några tydliga förträngningar i kranskärlen. I patientgruppen ingår till exempel de som drabbas av ”brustet hjärta”, takotsubo syndrom. Det är ett tillstånd som ofta utlöses av extrem stress och ger dessa symtom.

Trots att personer som drabbas av dessa typer av hjärtsjukdom kan uppleva stress och ångest både före och efter händelsen, finns idag inga behandlingsriktlinjer för psykologiskt stöd. I en ny studie har forskarna därför undersökt om internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa patienterna att bättre hantera sina känslor.

− Vi kan se att vår behandling, som består av en internetbaserad KBT inriktad på att hantera stress och ångest, minskar symtomen. Minskningen är signifikant och ligger i linje med resultaten man brukar se i psykologiska behandlingar. Dessutom var det få som hoppade av, vilket tyder på att behandlingen var uppskattad, säger Philip Leissner, psykolog och studiens försteförfattare.

Kvinnor överrepresenterade i studien

I studien ingick totalt 88 personer med symptom på hjärtinfarkt. De hade antingen takotsubo eller hjärtinfarkt utan tydliga förträngningar i kranskärlen, det som i sjukvården kallas för MINOCA (Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries). Patienterna rekryterades strax efter att de drabbats av hjärtsjukdomen från sjukhus i Stockholm, samt Örebro och Östersund. Det är fler kvinnor i denna patientgrupp än bland de som drabbas av vanlig hjärtinfarkt. Kvinnor är också mer benägna att delta i psykologisk behandling. Därför var 91 procent av deltagarna kvinnor. Deltagarna delades sedan in i två grupper: ena halvan fungerade som kontrollgrupp, andra halvan erbjöds KBT via nätet samt två korta telefonsamtal med psykolog.

KBT:n som patienterna fick genomgå hade forskarna tagit fram tillsammans med patienter som hade upplevd erfarenhet av dessa diagnoser. Terapin pågick i mellan sju till nio veckor, anpassat efter patienternas behov. Efter behandlingen mätte forskarna patienternas förmåga att hantera ångest och stress med tre olika formulär.

− Både symptom av stress och ångest minskade till följd av behandlingen. Vi kunde framförallt se att patienterna inte reagerade lika negativt på stress, snarare än att de upplevde att de kunde kontrollera stressfyllda situationer i sin vardag. Det tolkar vi som att det finns faktorer i deras vardag som de inte kan göra så mycket åt, som till exempel att de drabbats av den här sjukdomen. Men de blev i alla fall bättre på att hantera känslorna som uppkommer, säger Philip Leissner.

Bäst effekt vid takotsubo

Bland de 52 patienterna som diagnostiserats med takotsubo fungerade KBT bättre än sedvanlig vård i mycket större utsträckning än hos de 36 som fick andra diagnoser än takotsubo (MINOCA-gruppen).

− Dessa patienter hade mycket stor nytta av behandlingen. En förklaring skulle kunna vara att det var fler takotsubopatienter med i gruppen som utformade behandlingen. Men det skulle också kunna bero på att de här personerna har ett större behov av psykologisk behandling. Att de kanske lidit av stress och ohälsa under en längre tid och faktiskt behöver hjälp.

I den aktuella studien angav patienterna att de drabbats av sin sjukdom i samband med händelser som dödsfall i familjen, chockande händelser eller konflikter på arbetsplatsen. Eftersom tanken med behandlingen är att patienterna ska lära sig hantera stress och ångest, blir de förhoppningsvis också bättre på att hantera sådana här situationer i framtiden.

− Det här är en grupp som varit ganska osedd, eftersom män är överrepresenterade i den vanliga hjärtsjukdomsstatistiken. Men kvinnor drabbas också, men då på andra sätt. Därför måste vi utveckla nya behandlingsmetoder även för denna grupp.

Forskarna ska nu fortsätta att utveckla modellen och utvärdera exakt vad det var som hjälpte i den aktuella behandlingen.

Studien har finansierats av Riksförbundet HjärtLung, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och av en donation från familjen Wallenius-Kleberg.

Fakta

MINOCA (Myocardial Infarction with Non-Obstructive Coronary Arteries), är ett samlingsnamn på hjärtinfarkter där man inte kan se några tydliga förträngningar i kranskärlen. Upp till 10 procent av alla hjärtinfarkter är av denna typ. Runt 60 procent av de som drabbas av MINOCA är kvinnor.

Takotsubo har historiskt varit en undergrupp inom MINOCA, men har senare exkluderats eftersom den inte klassas som en ischemisk sjukdom, dvs att den inte beror på syrebrist i kranskärlen. Takotsubo kan ge symtom som är identiska med en hjärtinfarkt så som bröstsmärta och andfåddhet. 90 procent av de som drabbas är kvinnor efter klimakteriet. Sjukdomen orsakas ofta av psykisk eller fysisk stress och leder till att hjärtats vänstra kammare får en karaktäristisk form. Tillståndet upptäcktes i Japan och har fått sitt namn efter att hjärtats vänstra kammare liknar en bläckfiskfälla, en takotsubo.

Kontakt

Philip Leissner, affilierad forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

Mobiltelefon: 076-848 84 18
E-post: philip.leissner@uu.se

Artikel

Leissner P et al. Randomized Controlled Trial of Internet‐Delivered Cognitive Behavioral Therapy After Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries or Takotsubo Syndrome. Journal of the American Heart Association. 2025 DOI: 10.1161/JAHA.125.047311