Nytt material för framtidens hårddiskar identifierat

Genom att blanda järn och kobolt med en speciell struktur kan man få ett helt nytt material med betydligt bättre egenskaper för hårddiskar. Detta har Uppsalaforskare i samarbete med amerikanska kollegor kommit fram till i sina beräkningar. Nu ska forskare vid Ångströmlaboratoriet försöka framställa materialet. Mängden information som kan lagras i dagens hårddiskar har miljondubblats sedan den första hårddisken tillverkades kommersiellt för 50 år sedan. Detta har åstadkommits genom att minska storleken på varje informationsenhet (eller ’’bit’’). En ytterligare ökning av lagringskapaciteten med denna metod är hämmad av något som kallas superparamagnetismen, vilken uppstår när den magnetiska energin i varje ’’bit’’ är lika stor som den termiska energin (som bestäms av temperaturen inuti t.ex. en dator). Detta leder till att informationen raderas inom en tid som är alldeles för kort för att praktiskt kunna lagra information. För att även i framtiden kunna öka lagringskapaciteten är det nödvändigt att ta fram nya material. De tekniska krav som ställs på sådana material handlar framför allt om magnetiska egenskaper. - Stor magnetisk anisotropi förhindrar att datainformationen (”bitarna”) raderas av termisk energi inom för kort tidsram. - Stort magnetiskt moment är nödvändigt för att kunna skriva ned information i det magnetiska materialet, och underlättar samtidigt processen att ’’läsa av’’ informationen. Olle Erikssons forskargrupp, vid fysiska institutionen, avdelningen för teoretisk magnetism, har tillsammans med amerikanska forskare vid Seagate Inc., identifierat ett material som bör ha betydligt bättre egenskaper för datalagring. Materialet, som har en prestanda som är c:a tusen gånger bättre är vanligt järn, är en blandning av järn och kobolt med en speciell struktur. Järn har vanligtvis en så kallad kubisk struktur med en hög symmetri. Genom att bryta denna symmetri samt att noggrant kontrollera legeringskoncentrationen kan den magnetiska anisotropin öka tusenfalt. Forskare vid Ångströmlaboratoriet försöker nu syntetisera materialet. För mer information: Olle Eriksson 018-471 36 25, 0704-25 07 77 eller via e-post Olle.Eriksson@fysik.uu.se Länk till artikeln i The Physical Review Letters 93, 27203 (2004): http://scitation.aip.org/getabs/servlet/GetabsServlet?prog=normal&id=PRLTAO000093000002027203000001&idtype=cvips&gifs=yes&jsessionid=3202021094556534716