Gå direkt till innehåll

Ämnen: Ekonomi, finans

  • Handplockad forskare utvecklar ny rättsvetenskaplig forskningsmiljö

    En ny rättsvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid Uppsala universitet. För att bygga upp denna miljö har universitetet beslutat att kalla advokaten och professorn Kaj Hobér till professor i ämnet.

  • Panelsamtal om Tyskland och Europas framtid

    Den aktuella eurokrisen kommer av allt att döma att få vittgående följder för hela Europa. Med Tyskland som utgångspunkt diskuteras dagens och framtidens Europa under ett panelsamtal den 23 januari.

  • Konferens om individer i kläm mellan stat och kommun

    I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.

  • Att fånga data i flykten ökar industrins konkurrenskraft

    Världen producerar nu data i snabbare takt än vad alla världens hårddisktillverkare hinner producera lagringsmedia för. Detta gap mellan informationsmängd och lagringsyta ökar stadigt. I sin avhandling presenterar Erik Zeitler ett system som kan bearbeta data ”i flykten”. Det är efterfrågat av process- och verkstadsindustrin, men är också användbart för t. ex. radioteleskop och trafikssystem.

  • Tuff bostadsmarknad försenar barnafödande

    Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.

  • IT-förändringar måste involvera hela organisationen

    Hemligheten bakom lyckosamma IT-baserade förändringar är rätt balans mellan hårda faktorer som teknik och struktur och mjuka faktorer som tankesätt och organisation. Det visar företagsekonomen Einar Iveroth som i sin avhandling studerat hur företaget Ericsson genomdrivit en stor IT-understödd organisationsförändring. Avhandlingen försvaras den 30 mars vid Uppsala universitet.

  • Förlängd gymnasieutbildning fick inte fler att läsa vidare

    Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i en avhandling som försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Åldersintegrerade klasser sämre för elevernas resultat

    Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i en avhandling som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.

  • Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige

    I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.

  • Ekonomisk historia firar 50 år med öppna föreläsningar

    För 50 år sedan fick Uppsala universitet sin första professur i ekonomisk historia. Den 23- 24 oktober firas jubileet på ekonomisk-historiska institutionen med föreläsningar om ämnet förr, nu och i framtiden. Föreläser gör bland andra Lena Sommestad.

  • Känd organisationsforskare ger öppna föreläsningar

    William H. Starbuck, professor vid University of Oregon och känd organisationsforskare, besöker Uppsala universitet den 13-15 oktober och ger tre öppna föreläsningar vid företagsekonomiska institutionen, de årligen återkommande Uppsala Lectures in Business.

  • Kriser får bankerna att agera mer opportunistiskt

    Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Avknoppningsföretaget Olink sluter viktigt avtal

    Upptäckten som lett fram till en världsunik metod för att undersöka mänskliga proteiner och deras funktion gjordes vid Uppsala universitet för några år sedan. Denna vecka presenteras metoden av avknoppningsföretaget Olink och nye samarbetspartnern Abnova på en stor cancerkonferens i USA.

  • Årets Lindahlsföreläsningar om penningpolitik

    En av världens ledande experter på penningpolitik, vice riksbankschef Lars E. O. Svensson, föreläser om penningpolitik i teori och praktik vid årets Lindahlföreläsningar vid Uppsala universitet den 28-30 oktober.

  • Medvind för vindkraftsforskningen

    Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.

  • Genomskinlighet i politiken kan leda till ökad korruption

    Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.

  • De glömda verkstädernas historia

    Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Ny syn på global rättvisa ställer krav på handelsavtalen

    Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.

  • 1700-talets entreprenörer var mer traditionella än nyskapande

    Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.

Visa mer