Gå direkt till innehåll

Ämnen: Ekonomi, finans

  • Går det att mäta valfrihet?

    Vi gör ofta jämförelser rörande valfrihet. Folk i ett land påstås ha mindre valfrihet än folk i ett annat, en skola sägs erbjuda lika mycket valfrihet som en annan, och kvinnor antas ha mer valfrihet idag än för femtio år sedan. I sin avhandling i praktisk filosofi har Karin Enflo undersökt om valfrihet verkligen kan mätas.

  • Hur man pratar ekonomi så folk förstår

    Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande. Charlotta Bay har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur regeringen, ett svenskt pensionsbolag och tv-programmet Lyxfällan kommunicerar privatekonomiska budskap. Avhandlingen visar att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor.

  • ”Swedishness” nyckeln till framgång för Ikea i Tyskland

    Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling från Uppsala universitet analyserar Jennie Mazur hur Ikea ytterst medvetet arbetar med föreställningar om ”Swedishness” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden.

  • Ny studie visar på utmaningarna för Kinas bioteknikindustri

    I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.

  • Handplockad forskare utvecklar ny rättsvetenskaplig forskningsmiljö

    En ny rättsvetenskaplig utbildnings- och forskningsmiljö med inriktning mot internationell investerings- och handelsrätt ska utvecklas vid Uppsala universitet. För att bygga upp denna miljö har universitetet beslutat att kalla advokaten och professorn Kaj Hobér till professor i ämnet.

  • Panelsamtal om Tyskland och Europas framtid

    Den aktuella eurokrisen kommer av allt att döma att få vittgående följder för hela Europa. Med Tyskland som utgångspunkt diskuteras dagens och framtidens Europa under ett panelsamtal den 23 januari.

  • Konferens om individer i kläm mellan stat och kommun

    I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.

  • Att fånga data i flykten ökar industrins konkurrenskraft

    Världen producerar nu data i snabbare takt än vad alla världens hårddisktillverkare hinner producera lagringsmedia för. Detta gap mellan informationsmängd och lagringsyta ökar stadigt. I sin avhandling presenterar Erik Zeitler ett system som kan bearbeta data ”i flykten”. Det är efterfrågat av process- och verkstadsindustrin, men är också användbart för t. ex. radioteleskop och trafikssystem.

  • Tuff bostadsmarknad försenar barnafödande

    Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.

  • IT-förändringar måste involvera hela organisationen

    Hemligheten bakom lyckosamma IT-baserade förändringar är rätt balans mellan hårda faktorer som teknik och struktur och mjuka faktorer som tankesätt och organisation. Det visar företagsekonomen Einar Iveroth som i sin avhandling studerat hur företaget Ericsson genomdrivit en stor IT-understödd organisationsförändring. Avhandlingen försvaras den 30 mars vid Uppsala universitet.

  • Förlängd gymnasieutbildning fick inte fler att läsa vidare

    Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i en avhandling som försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Åldersintegrerade klasser sämre för elevernas resultat

    Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i en avhandling som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.

  • Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige

    I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.

  • Ekonomisk historia firar 50 år med öppna föreläsningar

    För 50 år sedan fick Uppsala universitet sin första professur i ekonomisk historia. Den 23- 24 oktober firas jubileet på ekonomisk-historiska institutionen med föreläsningar om ämnet förr, nu och i framtiden. Föreläser gör bland andra Lena Sommestad.

  • Känd organisationsforskare ger öppna föreläsningar

    William H. Starbuck, professor vid University of Oregon och känd organisationsforskare, besöker Uppsala universitet den 13-15 oktober och ger tre öppna föreläsningar vid företagsekonomiska institutionen, de årligen återkommande Uppsala Lectures in Business.

  • Kriser får bankerna att agera mer opportunistiskt

    Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

  • Avknoppningsföretaget Olink sluter viktigt avtal

    Upptäckten som lett fram till en världsunik metod för att undersöka mänskliga proteiner och deras funktion gjordes vid Uppsala universitet för några år sedan. Denna vecka presenteras metoden av avknoppningsföretaget Olink och nye samarbetspartnern Abnova på en stor cancerkonferens i USA.

  • Årets Lindahlsföreläsningar om penningpolitik

    En av världens ledande experter på penningpolitik, vice riksbankschef Lars E. O. Svensson, föreläser om penningpolitik i teori och praktik vid årets Lindahlföreläsningar vid Uppsala universitet den 28-30 oktober.

  • Medvind för vindkraftsforskningen

    Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.

Visa mer