Hur många myror krävs för att brotta ner en människa? Varför har vi hår på kroppen? Varför växer träd rakt upp, även på branta berg? Det är exempel på frågor som 700 av länets sjätteklassare kommer att få svar på av några av Uppsala universitets forskare i universitetsaulan den 26 november.
Skelettet av den tolv meter långa dinosaurien Euhelopus zdansky som finns på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet är det enda av sitt slag i världen. I dagarna inleds det omfattande arbetet med att gjuta två kopior av det unika skelettet, och representanter för media är välkomna att ta del av projektet vid en pressträff onsdagen den 25 november.
Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.
Har romarna påverkat det kommande klimatmötet i Köpenhamn? Hur länge varar en världsordning? Det förgångna kan vid närmare granskning ha större aktualitet än vi tror. 100-årsjubileet av ämnet Antikens kultur och samhällsliv avslutas vid Uppsala universitet den 26-28 november med en konferens i universitetshuset.
Den 20-22 november samlas svenska och utländska forskare med intresse för judarnas historia i Sverige till symposium vid Uppsala universitet. På programmet står föreläsningar och diskussioner om bland annat antisemitism på högerextremistiska webbplatser, förintelsemonument i Sverige samt teologi och antisemitism.
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.
Björn Åkermark, professor emeritus och aktiv vid Stockholms universitet, har utsetts till årets mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
Tord Ekelöf, professor i partikelfysik, och Mats Leijon, professor i elektricitetslära, får Björkénska priset 2009. Det beslutade konsistoriet vid dagens sammanträde. Priset delas ut vid vinterpromotionen den 22 januari 2010.
Det är 150 år sedan professuren i nordiska språk inrättades vid Uppsala universitet, och jubileet firas på Museum Gustavianum den 21 november med en temadag om svenska språket då och nu. Fula ord, runverkstad, en levande språklåda och stadsvandringar är bara några av punkterna på programmet.
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
Denna helg påbörjar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, en resa till Antarktis där han tillsammans med kollegor ska undersöka om influensavirus och antibiotikaresistenta bakteriestammar fått spridning där.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.
Att skapa en mjukare övergång från studier till yrkeslivet är ett av syftena med mentorsprogrammet i teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet som drar igång för hösten den 10 november. Drygt 30 studenter i slutskedet av sina studier får då träffa sin nya mentor, en yrkesverksam naturvetare eller ingenjör.
Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.
Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
Sadia Oreland har i sin avhandling studerat uppväxtmiljöns betydelse för hjärnans utveckling och alkoholintag hos råttor. Resultaten bidrar till kunskapen om de individuella skillnader i hjärnan som har betydelse för sårbarheten för vissa psykiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.
Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.
Det unga, välutbildade tekniker gjorde på nätet för 10 år sedan gör alla idag. Det pågår en revolution i hur befolkningen kommunicerar över Internet, och redan idag hamnar exempelvis myndigheter på efterkälken i sitt kommunikationsarbete. Nu finns slutrapporten från Nationellt IT-användarcentrums senaste undersökning klar och den väcker tankar om framtiden.