Imorgon, lördag, är det dags för den första av fyra föreställningar av Verdis opera Otello vid Uppsala universitet. Produktionen, som regisseras av Wilhelm Carlsson, är resultatet av ett spännande och dynamiskt samarbete mellan professionella solister och universitetets och körstaden Uppsalas egna sångare och musiker.
Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.
Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare mänskliga historia. Det visar genetikern Emma Svensson i sin avhandling som hon försvarar på Uppsala universitet den 11 juni.
Den gångna helgen har Bengt Långström, professor i radiopharmceuptisk organisk kemi, varit i USA för att ta emot det mycket prestigefyllda priset Georg Charles de Hevesy Nuclear Pioneer Award 2010.
Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.
Inbördeskrig är ett enormt problem i många länder, ofta väldigt fattiga. Vad gör rebellgrupperna i dessa länder för att locka rekryter? En vanlig bild är att rebellerna huvudsakligen bryr sig om pengar, diamanter, och droger. Men den bilden stämmer inte alls, visar Kristine Eck, som 5 juni försvarar sin avhandling vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.
Konst, vetenskap och innovation sammanförda i en kreativ mix: Det bjuds man på under ett heldagssymposium, Uppsala Creativity Day 2010, som arrangeras av Junior Faculty vid Uppsala universitet den 18 juni. En av huvudtalarna är Nobelpristagaren Sir Harold Kroto, en lysande föreläsare och inspiratör.
Genom att fokusera mer på hur studenter upplever viktiga begrepp kan datavetenskapliga universitetsutbildningar förbereda studenterna bättre för arbetslivet. Dessa begrepp är nödvändiga för att studenterna ska utveckla en djupförståelse för programmeringen. Det har Jonas Boustedt visat i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet 4 juni.
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Mitt under den svenska designens mest glansfyllda segertåg på 1960-talet började det pyra under den välpolerade ytan. Med beteckningen den fria formen ringar Cilla Robach vid Uppsala universitet in en relativt okänd företeelse i svensk formhistoria. Det handlar om föremål som bröt mot estetiska normer, mot hantverkstraditioner och mot krav på tingens brukbarhet. Avhandlingen granskas den 4 juni.
Banbrytande och helt i linje med strategin att utveckla innovationsmiljöer som stärker nyföretagande och tillväxt. Med det omdömet får universitetets näringslivsenhet UU Innovation stöd av Tillväxtverket för att satsa på innovationer inom humaniora och samhällsvetenskap. Universitetet startar också ett servicebolag för konsultuppdrag.
Hur kan det komma sig att de molekyler som läser av den genetiska koden ”vet” när det är dags att sluta läsa och släppa loss ett färdigt protein från i cellen? Det är en av de olösta frågorna om hur livet fungerar på mikronivån. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature visar Uppsalaforskare i detalj hur detta med all sannolikhet går till.
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Dåliga datorsystem med låg användbarhet är ett arbetsmiljöproblem i dagens Sverige. Användarnas behov är sällan något man tar hänsyn till när nya IT-system utvecklas. Trots att många ser problemet prioriteras det inte i organisationerna, visar en ny avhandling av Åsa Cajander som disputerade vid Uppsala universitet den 26 maj.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.
För meningsmotståndarna under Gustaf den III:s tid blev handskrifterna ett sätt att sprida sitt budskap – och de var lika svåra för makten att kontrollera som dagens internet. Litteraturvetaren Annie Mattson har studerat handskrivna smädeskrifter mot Gustaf III och lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 maj.