Tumörer är ofta inflammerade, vilket kan stimulera eller hämma tumörens tillväxt beroende på vilka immunceller som är involverade. Nu visar en svensk-belgisk forskargrupp att ett kroppseget protein, HRG, aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Studien publiceras idag i en artikel i nätupplagan av den ansedda tidskriften Cancer Cell.
En nationell utvärdering av stödinsatser till barn som upplevt våld mot mamma visar på behovet av strukturerade riskbedömningar samt en insatskedja så att barn kan få stödinsatser för att bearbeta sina upplevelser på rätt nivå.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.
Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Är det värre att bli utsatt för ett mordförsök än en våldtäkt? Vad är egentligen en kränkning och hur kan man sätta en prislapp på den? I en ny avhandling från Uppsala universitet diskuteras hur kränkningsersättning bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra olika kränkningar.
Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Bristen på mätmetoder för ånghalten i kärnkraftverkens härdar kräver stora och dyra säkerhetsmarginaler. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras en mätmetod som bygger på att snabba och långsamma neutroner i härden detekteras. Den kan i förlängningen möjliggöra att kärnkraftverkens kapacitet utnyttjas bättre utan att säkerheten riskeras.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Växande intresse för solenergi skapar behov av att få fram billigare material för solcellsproduktion. Ett alternativ är tunnfilmsmaterialet CIGS, som hittills har gett lovande resultat om kadmium har ingått i solcellerna. I en avhandling från Uppsala universitet presenteras nu ett nytt sätt att tillverka CIGS- solceller som inte bara är kadmiumfritt utan också ger bättre solcellsprestanda.
Den 9 december uppmärksammar Uppsala universitet Ångströmlaboratoriets innovatörer. De forskare som under året sökt patent genom universitetets innovationssystem hedras med Visionspriset och statyetten ”Hjärnäpplet – frukten av ett tankefrö” delas ut till årets Ångströminnovatör.
Med rätt information och stöd kring amning skulle man kunna rädda livet på 1.3 miljoner barn per år i de länder som har högst barnadödlighet. I länder som Mexico, Indien och Bangladesh har sådana insatser genomförts med stor framgång. Men i Sydafrika bidrar rädsla för HIV -stigmatisering till att kvinnor inte följer de amningsråd de får. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Dagens stadsplanerare betonar allt som oftast det visuella och ordnade i försöken att bygga ”stadsmässiga” miljöer. Men det resulterar inte nödvändigtvis i levande urbana miljöer. Det menar kulturgeografen Sara Westin som i sin avhandling framför en radikal kritik mot detta perspektiv. Disputationen äger rum den 10 december.
Rökare löper större risk att få astma än personer som aldrig har rökt. Men även andra livsstilsfaktorer som fetma och hård fysisk träning ökar riskerna. Ett högt intag av fisk och frukt däremot kan skydda mot sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
En kartläggning av vilka områden och livsmiljöer som är viktiga för fiskar i Östersjöns skärgårdsområden är resultatet av en ny avhandling från Uppsala universitet. Det är användbart till exempel vid inrättandet av skyddade områden.
Hon är ett av de riktigt stora namnen inom kulturgeografin och har gjort sig känd genom sin forskning på bostadsfrågor utifrån ett perspektiv som kombinerar social rättvisa och marknadsdynamik. På tisdag föreläser hon vid Uppsala universitet.
De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
De skatter som idag tas ut av en person som flyttar ut från Sverige får ibland oönskade effekter. Bland annat kan de leda till dubbelbeskattning, eller utgöra hinder för fri rörlighet och därmed strida mot EU-rätten. I en avhandling i internationell skatterätt, som den 10 december läggs fram vid Uppsala universitet, kartlägger Katia Cejie dessa skatter.
Genom att samla forskare, företag och kliniker som är framgångsrika inom molekylär sjukdomsdiagnostik ska ett nytt EU-projekt skapa förutsättningar för tidigare diagnoser, säkrare behandlingsval och bättre uppföljning för cancerpatienter.