Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Den 9 maj anordnar Uppsala universitets företagsekonomiska institution i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sveriges, ett seminarium där medias roll och betydelse för universiteten diskuteras.
I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.
Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.
Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, har blivit invald som utländsk ledamot i U.S National Academy of Sciences (NAS).
Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.
Debatten kring orsaken till varför flera barn till asylsökande i Sverige drabbats av ett apatiskt tillstånd gick för några år sedan hög. Med en avancerad teknik undersöktes blodprov från barnen på Uppsala universitet och analysen visar tydligt samband mellan stresshormoner och tillståndets förlopp. Studien publiceras i tidskriften BMC Research Notes.
En av de mest omdebatterade händelserna i människans historia är hur övergången från ett jägarsamlar- till ett jordbrukssamhälle gick till. I veckans nummer av Science presenterar ett svensk-danskt forskarteam genetiska data som visar att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa.
Titta upp!... Du är en tupp! Barnsligt kanske, men det fungerar varje gång. Det krävs inte mycket för att få folk att börja leta efter vad alla andra tittar på. Uppsalamatematikern har tillsammans med forskare i Oxford och Princeton undersökt hur folk följer andras blickar på en shoppinggata och kan förklara mönstret med en matematisk formel.
Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.
Forskare vid Uppsala Universitet har i samarbete med Broad Institute of Harvard & MIT utvecklat nya bildanalysverktyg där effekten av nya läkemedel kan testas och data från storskaliga experiment analyseras. Till sin hjälp har de haft den 1 millimeter långa masken C.elegans. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods.
Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.
Antalet höftfrakturer har nästan fyrdubblats i Sverige, från 5 000 per år på 1950-talet till dagens 18 000. Vad betyder det faktum att vi rör oss allt mindre och vilken roll spelar D-vitamin som kosttillskott? Vid en internationell forskningskonferens på Älvsjömässan 19-23 maj presenteras de senaste rönen om arvsanlagens betydelse och åtgärder för att minska risken för benbrott.
Styrelsen för Högskolan på Gotland och konsistoriet vid Uppsala universitet har idag beslutat att lämna in en begäran till regeringen om att få gå samman. I planerna ingår bl.a. att skapa något som ännu inte finns i det svenska högskolelandskapet: en internationell liberal arts-utbildning. Samgåendet planeras till den 1 juli 2013.
För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.
Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.
En internationell forskargrupp har lyckats hitta väldigt speciella slags stoftkorn i svala jättestjärnors närhet. Detta innebär att uppsalaforskaren Susanne Höfners teori om hur stjärnor slutar sina liv plötsligt fått ny aktualitet. I nya numret av Nature kommenterar hon forskargruppens rön.
Den 15 april är det på dagen hundra år sedan Titanic förliste under sin jungfrutur. Sedan dess har det funnits en allmän uppfattning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Baserat på en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastroferna från 1800-talet fram till idag drar Uppsalaforskare slutsatsen att detta är en myt.
En svensk-argentinsk forskargrupp har hittat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. Studien har nyligen publicerats i nätupplagen av tidskriften Cretaceous Research.
Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.