I samband med att Museum Gustavianum inventerar och gör nya analyser av fynden i universitetets samlingar görs många spännande upptäkter. Upptäkterna och annan spännande kuriosa från samlingarna kommer att presenteras i en rad små utställningar. Den första, som öppnar tisdagen den 2 juli, handlar om hästgraven där det egentligen låg en ko begraven…
I en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Universidad de La Habana används matematiska modeller och experiment med myror för att visa hur grupper kan utveckla flexibla styrningsstrategier på egen hand, oberoende av intryck från omgivningen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
Den 1 juli blir Högskolan på Gotland en del av Uppsala universitet. Invigningen äger rum utanför Uppsala universitet - Campus Gotlands entré mitt i Almedalsvimlet samma morgon.
I listan nedan finns forskare från ämnen som ofta blir aktuella under sommaren. Observera att även forskarna på denna lista är lediga under delar av sommaren. Vissa finns tillgängliga även under sin ledighet medan andra inte gör det. Prova gärna att skicka ett mail om du inte får kontakt via telefon.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak.
Uppsala universitet har fått en donation på 14 miljoner kronor av entreprenören Vince Hamilton till forskningen om en ny virusbehandling mot neuroendokrina tumörer. Därmed påbörjas planeringen av världens första studie på människor med ett genetiskt modifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer.
För drygt ett år sedan togs första spadtaget för Freialaboratoriet, som bland annat ska bli testanläggning för världens mest högintensiva protonaccelerator ESS, som planeras utanför Lund. Den 18 juni är det dags för invigning.
Forskare från Uppsala och Australien beskriver idag i den vetenskapliga tidskriften Science musklerna hos 380 miljoner år gamla fossila fiskar, på basis av unika fossil från en fyndplats i nordvästra Australien. Fynden hjälper oss bland annat att förstå hur halsen och magmusklerna uppkom.
Den svenska PR-konsultmarknaden har under de senaste 20 åren ökat med 700 procent. Alltfler anlitar PR-konsulter, något som ofta kritiseras och framställs i negativt ljus. Företagsekonomen Anna Tyllström har skrivit en avhandling i ämnet och beskriver en bransch som biter sig i svansen; där den otydlighet som skapar problem med legitimitet samtidigt är en central del av det som säljs.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential. I en ny avhandling inom forskningsområdet marin strömkraft vid Uppsala universitet visar Emilia Lalander att redan befintliga vattendata är värdefulla för att uppskatta vattenhastigheten och i förlängningen den potentiella energiresurs som finns i ett specifikt område.
När svenska kronan i början av 1500-talet avlönade och belönade familjer i statlig tjänst hade både kvinnor och män möjlighet att förhandla med kronan. Det visar historikern Cristina Prytz i en ny avhandling. Hennes undersökning visar också kvinnor efter reduktionen fick mindre inflytande inom detta område eftersom kronan inte längre talade till hushållen på samma sätt som tidigare.
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.
Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.
Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
I en ny avhandling har företagsekonomen Susanne Åberg undersökt vilken nytta svensk industri har av forskningslaboratoriet CERN. Avhandlingen visar att den verkliga nyttan och kunskapsöverföringen sker när företagen har specifika samarbeten med eller levererar till CERN. Konstruerade forum för tekniköverföring mellan forskningen och företagen fungerar inte särskilt bra.
I hård konkurrens har Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet beviljats pengar för att digitalisera de japanska delarna av Thunbergsamlingen. Arbetet kommer att göra de värdefulla växterna tillgängliga för hela världen på nätet.
Har biologiska forskare ett ansvar för forskning som kan komma att skada andra? I en doktorsavhandling från Uppsala universitet diskuterar Frida Kuhlau vilket ansvar forskare har för att deras forskning inte används för att utveckla biologiska vapen.
Forskare publicerar sina resultat för att göra dem tillgängliga. Men i en värld av konkurrens är publikationen också ett mått på framgång. Det lockar forskare att tänja på gränserna, säger Stefan Eriksson, lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet, som i dagarna är aktuell med den första svenska boken om etik i vetenskaplig publicering.