Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Annica Black-Schaffer, Gunilla Enblad och Neil Price, medan Linnémedaljen tilldelas professor Mattias Jakobsson.
Ämnen: Fritid
-
-
1,5 miljard kronor till batteriforskning
EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor (150 miljoner euro) för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
-
Svante Pääbo är Årets alumn 2023
Han öppnade upp ett helt nytt forskningsfält genom att lyckas kartlägga arvsmassan från våra sedan länge utdöda släktingar. För sin vetenskapliga gärning belönades Svante Pääbo med nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Nu utses han till Årets alumn 2023 vid Uppsala universitet.
-
Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad
Ny studie: Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. Bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad. Region Uppsala nådde 80 procent vaccinationsgrad inom 40 dagar i båda grupperna, på grund av annan metod.
-
Ny spatial omics-metod skapad
Forskare har skapat en ny spatial omics-metod, genom att kombinera avbildande masspektrometri och spatial transkriptomik. Metoden kan – i samma biologiska vävnadssnitt – avbilda både lågmolekylära metaboliter (tex hjärnans signalsubstanser) och RNA-transkript, utan att kompromissa med kvalitet eller noggrannhet. Studien publiceras i Nature Biotechnology.
-
Disapriset till Sofia Häggman
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
-
Artist-in-residence – Anna Odell
Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.
-
Fler förstadieceller till mastceller vid pollensäsong
Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Förstadiecellerna är intressant som biomarkör vid astma, och studien tyder på att allergenexponering stimulerar benmärgen till att temporärt frisätta mer förstadieceller till mastceller till blodet.
-
Yngre män får gratta mamma själva
Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.
-
Katalog med genetiska data från 2 000 hunddjur - viktig ny forskningsresurs
Genom att ta fram och analysera genomet från 2 000 hunddjur har forskare från bland annat Uppsala universitet skapat en avancerad genetisk verktygslåda som kan användas för att besvara komplexa frågor om allt från hur hunden blev ett husdjur, genetiska skillnader i hundrasers morfologi, beteende och sjukdomsrisk, till arvsmassans evolution och struktur.
-
Belén Martín-Matute får årets Ulla och Stig Holmquists pris
Belén Martín-Matute, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2023. Hon belönas för sin banbrytande utveckling av nya reagens och reaktioner inom den organiska kemin.
-
Ny forskning kopplar samman européers kulturella och genetiska utveckling under flera tusen år
I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.
-
Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i PNAS.
-
Tarmbakterier kopplade till åderförkalkning
I en stor svensk studie har forskare upptäckt samband mellan ökade nivåer av vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt. Studien är gjord på 8973 personer i åldern 50–65 år, som är deltagare i SCAPIS. Forskningen är ledd från Uppsala universitet och Lunds universitet och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation.
-
Forskare designade nytt enzym med hjälp av antarktisk bakterie och datorberäkningar
För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
-
Björkénska priset till Lena Claesson-Welsh och Dan I Andersson
Dan I Anderson professor i medicinsk bakteriologi och Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi delar lika på 2023 och års Björkénska pris, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
-
Färre sjukhusdagar men fler återbesök
Äldre multisjuka patienter riskerar att falla mellan stolarna i hälso- och sjukvården. I en ny studie undersöks effekten av samverkanslagen som infördes 2018. Syftet med lagen var att förbättra uppföljningen av patienter med behov av insatser från både region och kommun efter sjukhusvistelse. Enligt studien blev sjukhusvistelserna kortare men andelen återinläggningarna ökade.
-
Dokumentationskrav osynliggör förskolebarn
Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
-
Handfallenhet präglade tiggeridebatten
Det var de båda politiska blockens oförmåga att se och ta ansvar för systemfelen i välfärdssamhället som blev avgörande för den sk tiggeridebatten i början av 2010-talet. Oförmågan innebar att de lämnade walkover till SD som ensamma fick formulera både problemet och en lösning. Det bäddade för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen, skriver Erik Hansson, kulturgeograf, i en nyutkommen monografi.
-
Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön
Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.
Visa mer
Loading...