Användningen av digital teknik ger nya möjligheter för arkeologer att analysera fornlämningar i förhållande till landskapet. I sin avhandling visar Daniel Löwenborg hur analyser av arkeologiskt material tillsammans med digital teknik kan ge en bättre förståelse av samhällsövergripande förändringar. Avhandlingen försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet.
En ny lag och många aktuella diskussioner och svenskans och minoritetsspråkens ställning: Språk är ”inne”. Den 26 januari startar en ny föreläsningsserie om språk och makt vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet.
Upptäckten av fossila fotspår från landlevande djur i Polen leder till den sensationella slutsatsen att deras historia på jorden är minst 18 miljoner år längre än forskarna tidigare trott. Resultaten av det polsk-svenska samarbetet publiceras online denna vecka av tidskriften Nature.
När latinet bredde ut sig som maktspråk gick många andra språk förlorade. Latinisten Karin Tikkanen har i sin avhandling studerat en grupp av dessa förromerska språk, de sabelliska språken, och jämfört dessa med latinet. Hon visar att språken har ett gemensamt ursprung, vilket kan användas för att bättre tolka bevarade texter. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
Berättelserna om Gamla Uppsala har sett olika ut beroende på i vilken tid de berättats och beroende på vem som har berättat dem. Arkeologen Magnus Alkarp har i sin avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visat hur bilden av det medeltida och vikingatida Uppsala formats och förändrats under historiens gång.
Har romarna påverkat det kommande klimatmötet i Köpenhamn? Hur länge varar en världsordning? Det förgångna kan vid närmare granskning ha större aktualitet än vi tror. 100-årsjubileet av ämnet Antikens kultur och samhällsliv avslutas vid Uppsala universitet den 26-28 november med en konferens i universitetshuset.
Den 20-22 november samlas svenska och utländska forskare med intresse för judarnas historia i Sverige till symposium vid Uppsala universitet. På programmet står föreläsningar och diskussioner om bland annat antisemitism på högerextremistiska webbplatser, förintelsemonument i Sverige samt teologi och antisemitism.
Det är 150 år sedan professuren i nordiska språk inrättades vid Uppsala universitet, och jubileet firas på Museum Gustavianum den 21 november med en temadag om svenska språket då och nu. Fula ord, runverkstad, en levande språklåda och stadsvandringar är bara några av punkterna på programmet.
Tre framstående professorer, Philip Baldi, Bernard Comrie och Michele Prandi, har utsetts till nya hedersdoktorer på språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Söndagen den 18 oktober kommer musiker och musikstuderande från hela Sverige till Uppsala då Musicum, institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet och Dag Wirén Stiftelsen bjuder in till en heldag om tonsättaren Dag Wirén.
Elsa Fought var kunglig boktryckare, förläggare och handlade med förbjudna franska böcker. Litteraturvetaren Anna-Maria Rimm har i sin avhandling undersökt en fascinerande kvinnas verksamhet under sent 1700-tal. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 oktober.
Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.
Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i Current Biology.
Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.
Hur väger man människors och djurs rättigheter till sina liv mot varandra? Vissa djurrättsförespråkare menar om man beaktade djurs rättigheter skulle det innebära att djurförsök helt borde avskaffas. I en avhandling i etik problematiserar Fredrik Karlsson vid Uppsala universitet det antagandet, efter att ha granskat tre teorier för djurs rättigheter. Avhandlingen granskas den 25 september.
Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.
Den 9-15 augusti samlas experter på fornnordiska texter i Uppsala för den fjortonde internationella Sagakonferensen. Bland annat presenteras ett pågående forskningsprojekt kring den unika handskrift av Snorres Edda som finns vid Uppsala universitetsbibliotek.
3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid universitetets institutioner. - Det här är en antikvarisk sensation, säger arkeologen Helena Victor.
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.
Historiska textsamlingar med allt som skrivits i ett dussintal amerikansk och brittiska tidningar sedan de startade finns numera tillgängliga elektroniskt. Donald MacQueen har gjort den första omfattande studien som utnyttjar denna resurs för att spåra ändringar i språkbruket, en metod som gör det möjligt att nå en helt ny precision i dateringen. Han disputerade vid Uppsala universitet den 8 juni.