Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kriser, tillbud

  • Ny kunskap om blixtnedslag kan ge bättre åskledare

    Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Hot om biologiska vapen - forskarens ansvar?

    Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.

  • Därför attackerar rebellgrupper civilbefolkningen

    Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.

  • Försoningsprocesser - en riskfylld väg mot läkning efter krig

    När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.

  • Förintelsen upplevdes inte lika av alla

    De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.

  • Ny rapport belyser svårigheterna att lösa Darfurkonflikten

    Situationen i Darfur är ett resultat av tre sammanlänkade konflikter hävdar fredsforskaren Johan Brosché i en ny rapport, grundad på intervjuer med aktörer i konflikten. Det finns motsättningar mellan etniska grupper, regionala eliter och mellan centrum och periferi. - Det behövs ett helhetsperspektiv för att nå en lösning, säger Brosché.

  • Fråga forskarna om framtiden

    Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.

  • Antalet konflikter i världen minskar inte längre

    Den trend av minskade konflikter som fredsforskare rapporterat sedan början 1990-talet tycks nu ha upphört. Det framgår av den senaste årsrapporten, ”States in Armed Conflict”, från Uppsala konfliktdataprogram vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning. Resultaten oroar forskarna. Mellanöstern är den region där fredsinitiativen lyser som mest med sin frånvaro.

  • Åtgärder för effektivare vapenembargon i ny rapport

    Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York.

  • Dag Hammarskjöld - historia och nutid

    Vad skulle Dag Hammarskjöld har gjort i dagens globala situation, inte minst när det gäller kriget i Irak? Den frågan diskuterar förre kabinettssekreteraren Sverker Åström under Dag Hammarskjöldföreläsningen i universitetsaulan den 15 oktober. Sture Linnér berättar bland personliga minnen från sitt samarbete med Hammarskjöld.

  • Vägen från rebellgrupp till politiskt parti

    Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.

  • Två Dag Hammarskjöldsföreläsare till Uppsala

    Förre kabinettssekreteraren Sverker Åström och professor Sture Linnér blir årets Dag Hammarskjöldsföreläsare. Den 15 oktober håller de sina föreläsningar i Universitetsaulan. Linnér talar om Kongokrisen och sitt samarbete med Dag Hammarskjöld, medan Åström talar om Dag Hammarskjöld och folkrätten.

  • Krig och fred nyåret 2007

    Världen har färre krig idag än för 15 år sedan. En tredjedel av alla konflikter efter det kalla kriget har avslutats med fredsavtal. Men minskningen har avstannat. Sedan 2001 har en rad konflikter trappats upp, fått nya aktörer och därmed blivit mer komplicerade. Detta framgår i två rapporter från Uppsala konflikdataprogram vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet

  • Idag har medierna uppmärksammat ett fall av IT-intrång vid Uppsala universitet.

    Här följer universitetets kommentarer angående detta: - Vi har i samråd med polisen bestämt att inte kommentera det enskilda fallet under pågående förundersökning, utan hänvisar till polisens informationsansvarige Christer Nordström, säger rektor Bo Sundqvist. - Universitetet har ett väl utvecklat och ambitiöst IT-säkerhetsarbete, med ett IRT-team (Incident Response Team) som dygnet runt öv

  • Säkerhetsrutinerna skärps på Carolina

    Den man som stulit värdefulla böcker från Kungliga biblioteket stal även från Uppsala universitetsbibliotek. I ett bokbeslag som Stockholmspolisen gjort återfanns 13 verk från 1500- och 1600-talen, som tillhör biblioteket. I ett bokbeslag som Stockholmspolisen gjort efter det att den person som stulit värdefulla böcker från Kungliga biblioteket avlidit, har återfunnits 13 verk från 1500- och 16