Den nyss publicerade årliga rapporten States in Armed Conflict från Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, innehåller såväl positiva som negativa nyheter om utvecklingen av konflikter i världen.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.
Risk är något en brandman måste förhålla sig till i sitt yrke. Vilka strategier skaffar man sig för att hantera risk och vilken bild av yrkesrollen finns i organisationen? I ett nytt forskningsprojekt vid centrum för genusvetenskap ska fyra forskare följa vardagen på en brandstation.
Risken för depression är större hos irakiska soldater som deltog i Gulfkriget än hos civila. Däremot visar överraskande nog ingen av grupperna några tecken på posttraumatisk stress tio år efter kriget - utom de irakier som lämnat Irak. Det visar en studie som publiceras i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften the New Iraqi Journal of Medicine.
Under 2007 pågick endast fyra krig. Det är det lägsta antalet sedan 1960. Därutöver fanns det 30 mindre väpnade konflikter där dock antalet dödade i strid inte kom upp till 1 000 under året. Det framgår av den årliga översikt som forskarna vid Uppsala universitets konfliktdataprogram just publicerat i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research.
Genom att presentera tiden för ett skeende på ett sätt som är lätt för exempelvis en räddningsledare att förstå, blir det lättare för denne att fokusera på att fatta ett bra beslut. Det har Andreas Kjellin visat i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 12 september.
Finlands förre president Martti Ahtisaari håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning vid Uppsala universitet, den 18 september i närvaro av Kronprinsessan Victoria. De senaste åren har han haft flera viktiga fredsuppdrag i bland annat Indonesien, Irak och Kosovo.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
Situationen i Darfur är ett resultat av tre sammanlänkade konflikter hävdar fredsforskaren Johan Brosché i en ny rapport, grundad på intervjuer med aktörer i konflikten. Det finns motsättningar mellan etniska grupper, regionala eliter och mellan centrum och periferi. - Det behövs ett helhetsperspektiv för att nå en lösning, säger Brosché.
Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.
Den trend av minskade konflikter som fredsforskare rapporterat sedan början 1990-talet tycks nu ha upphört. Det framgår av den senaste årsrapporten, ”States in Armed Conflict”, från Uppsala konfliktdataprogram vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning. Resultaten oroar forskarna. Mellanöstern är den region där fredsinitiativen lyser som mest med sin frånvaro.
Med effektivare övervakning ökar sannolikheten för framgång visar en studie av samtliga FN:s 27 vapenembargon sedan det kalla krigets slut. Den har gjorts av fredsforskarna Daniel Strandow och Peter Wallensteen vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet och läggs idag fram i FN-högkvarterat i New York.
Vad skulle Dag Hammarskjöld har gjort i dagens globala situation, inte minst när det gäller kriget i Irak? Den frågan diskuterar förre kabinettssekreteraren Sverker Åström under Dag Hammarskjöldföreläsningen i universitetsaulan den 15 oktober. Sture Linnér berättar bland personliga minnen från sitt samarbete med Hammarskjöld.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.
Förre kabinettssekreteraren Sverker Åström och professor Sture Linnér blir årets Dag Hammarskjöldsföreläsare. Den 15 oktober håller de sina föreläsningar i Universitetsaulan. Linnér talar om Kongokrisen och sitt samarbete med Dag Hammarskjöld, medan Åström talar om Dag Hammarskjöld och folkrätten.
Världen har färre krig idag än för 15 år sedan. En tredjedel av alla konflikter efter det kalla kriget har avslutats med fredsavtal. Men minskningen har avstannat. Sedan 2001 har en rad konflikter trappats upp, fått nya aktörer och därmed blivit mer komplicerade. Detta framgår i två rapporter från Uppsala konflikdataprogram vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet