Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsstil, mode, fritid

  • Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

    Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

    Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
    I en ny studie, publicerad i Glob

  • En duo av sauropodomorfer i tidig jura. Illustration: Marcin Ambrozik.

    Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

    Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

  • En sjöfågelkoloni i Norge, där denna modell skulle kunna tillämpas. Foto: Claus Rüffler

    Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

    Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

  • Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

    Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

    Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.

  • Rekonstruktion av den äldsta havsreptilen från Södra halvklotet. Nothosaurie som simmar längs med kusten på det som nu är Nya Zeeland, för cirka 246 miljoner år sedan. Illustration: Stavros Kundromichalis

    Äldsta havsreptilfossilen som hittats på Södra halvklotet

    Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.

  • Jakob Clason van de Leur är nydisputerad doktor vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

    Fel fokus vid behandling av utmattningssyndrom

    I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom. Istället föreslås en ny modell som lägger mer fokus på meningsfullhet snarare än återhämtning.

  • Linnés trädgårdsfest 2018. Foto: Gisella Bengtsson

    Välkommen till Linnés trädgårdsfest

    Lördag den 18 maj firas Carl von Linnés 317:e födelsedag i Linnéträdgården, mitt i Uppsala. Besökare i alla åldrar är välkomna på en tidsresa tillbaka till 1700-talet med sällskapsspel, trädgårdsmarknad, dans, forskarsamtal och dräktvisningar. Följ med på visningar av de växter Linné odlade och delta i experimentverkstad för att lära dig mer om Linnés vetenskaper idag.

  • Museum Gustavianum har fått tillbaka en 110 cm lång fornegyptisk barnsarkofag. Foto: Marcus Holmqvist

    Barnsarkofag åter på universitetsmuseet Gustavianum

    En fornegyptisk barnsarkofag i keramik, från den 19:de dynastin (1295–1186 f.Kr.) har återkommit till Uppsala. Sarkofagen har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb och hittades vid en utgrävning 1920. Senaste åren har den funnits på Museum of Fine Arts, Boston, och har tack vare digitalisering och bra samarbete kunnat lämnas tillbaka till Gustavianum, Uppsala universitets museum.

  • Effekterna av strömmad läsning uppmärksammas i ny bok

    Allt fler läsare väljer strömmade ljudböcker och då helst deckare eller feelgood. För många har det blivit ett sätt att somna på kvällarna. Det framkommer i en ny bok av litteraturforskaren Karl Berglund. – Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund.

  • Lärkan Corypha kabalii är en av de minst kända lärkarterna i världen och har ännu inget svenskt namn. Foto: Per Alström

    Nya lärkor avslöjade i Afrika

    Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.

  • Dammen i Linnéträdgården. Fotograf: Lotta Sturesson Saetre

    Linnéträdgården 100 år som besöksträdgård

    I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firas bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj, kl 11-17.

  • Vasaloppstarten. Foto: Elin Påhlsson.

    Snabba Vasaloppsåkare får friskare graviditeter

    Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften BJOG.

  • Labrador retriever med atopiskt eksem. Bild: Kerstin Bergvall

    Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan

    Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, (riskfaktor för atopiska eksem hos människor), nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

  • Uställningen Flying seeds pågår 24 maj till 11 september. Foto: Sofia Saetre

    Flying Seeds - japansk landart i Botaniska trädgården

    Sex individuella landartverk och ett gemensamt uppförs just nu i Botaniska trädgården i Uppsala. Det är en grupp inbjudna japanska konstnärer som inspirerats av trädgården och även av forskaren Carl Peter Thunbergs resor till Japan under slutet av 1700-talet. Under en dryg veckas tid skapas den platsbyggda konsten till årets sommarutställning Flying Seeds i området runt Linneanum.

  • Hård träning efter kortare sömn ökade nivåerna av hjärtskademarkör

    I en ny studie fick deltagare utföra ett intensivt träningspass efter både normal sömn och efter tre nätter med förkortad sömn. Efter natten med mindre sömn steg nivåerna av hjärtskademarkören troponin något mer, jämfört med efter när deltagarna tränat i utvilat tillstånd. Studien är en mindre pilotstudie och det går ännu inte att avgöra ifall detta innebär något för hjärtats hälsa.

  • Kungligt residens och museislott

    Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.

  • I arbetet med avhandlingen har Hanna Bäckström själv stickat och virkat enlig manualerna för att få en bild av hur de har utformats.

    Det allra vackraste för trendiga fruntimmer

    När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs det som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.

  • Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

    Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, detta jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

  • Förhållande påverkar politiskt intresse

    ​Hur politiskt intresserad man är påverkas av om man är singel, när man går in i ett förhållande och när förhållandet tar slut. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. När deltagarna gick in i en romantisk relation anpassade de sig till varandras politiska intresse, men när de separerade gick de tillbaka till sitt tidigare intresse.

Visa mer