Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.
Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.
Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.
Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.
Ett nytt pappersfilter kan rena vatten från svåra, smittsamma virus. Därmed blir det lättare att minska smittspridningen och få tillgång till rent dricksvatten över hela världen. Det så kallade tusenbladsfiltret är framställt av forskare inom nanoteknologi vid Uppsala universitet. Det består av cellulosa-nanofibrer och har en unik skiktad inre struktur i många lager.
Att äta och producera lokalproducerad mat presenteras ofta som ett avgörande steg mot att göra vår konsumtion mer hållbar. I en ny avhandling visar Sofie Joosse, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, att det finns en mängd olika sätt att se på vad lokal mat egentligen är. Hon visar också vilken viktig roll mellanhänder som matkassetjänster har för att lyfta lokalproducerad mat.
Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden