Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
En atlas över människans alla proteiner håller på att sammanställas av svenska forskare vid Uppsala universitet och KTH. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för diagnos och prognos av cancersjukdomar och hittills finns 3014 proteiner listade. Nu har forskargruppen utvecklat en funktion som gör det snabbt och smidigt att hitta vad man söker i atlasen.
Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.
Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.
I njurarna sker de processer som har betydelse för kroppens vätskebalans. Vid inflammation, diabetes, eller vid transplantationer, kan denna viktiga balans störas och Louise Rügheimer har i sin avhandling undersökt detta närmare. Den 23 maj sker disputationen vid Uppsala universitet.
40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.
Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.
Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.
Sanela Kurtovic har i sin avhandling identifierat hur enzymer med nya funktioner kan upptäckas bland laboratorieframställda hybridenzymer. Denna kunskap kan användas både för att förstå mer om evolution på molekylär nivå och för tillämpningar inom bioteknikindustrin. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 maj.
Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcellerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling som försvarar vid Uppsala universitet den 15 maj.
Extremt känslig diagnostiska metoder för att mäta hormoner kan bli en skjuts framåt för kunskapen om och behandling av en rad vanliga folksjukdomar, liksom av ofrivillig barnlöshet och infertilitet. Mark Kushnir har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 maj, utvecklat sådana metoder som redan visat sig hålla måttet mer än väl.
Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.
Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.
Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.
För sex år sedan kunde läkaren Henry Engler för första gången visa en bild av hur Alzheimers sjukdom ”såg ut” i hjärnan. Därefter har han arbetat vidare med att avbilda även andra sjukdomar i hjärnan. Den 10 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.
Genom att studera hur signalsubstansen orexin påverkar signaleringen inuti celler har Lisa Johansson upptäckt tidigare okända mekanismer som i ett längre perspektiv kan ha betydelse för utveckling av läkemedel mot sömnstörningar. Den 2 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.