Uppsala universitet och AstraZeneca underlättar forskningssamarbete
Nytt ramavtal mellan AstraZeneca och Uppsala universitet möjliggör effektivare forskningssamarbeten.
Ämnen: Medicin
-
-
Hög födelsevikt ökar risken för hälsoproblem senare i livet
Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.
-
Våld mot kvinnor försämrar barnens hälsa
Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.
-
Mångmiljonanslag till Uppsalas diabetesforskning
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitets forskning om typ1-diabetes fått ett mångmiljonanslag av amerikanska Juvenile Diabetes Research Foundation. De blir därmed en av tre grupper i världen som får bygga upp ett transplantationscentrum.
-
25-årig praxis för utvärdering av dataanalys värdelös i praktiken
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
-
Mjukt yttre hjälper enzymer att klara kyla
Många organismer klarar sig utmärkt i mycket kall miljö - trots att kroppens enzymer behöver värme för att arbeta snabbt. Forskare från Uppsala och Tromsö visar i en ny studie att dessa organismer har enzymer med mjukare yta - en upptäckt som kan bli mycket användbar vid design av nya proteiner för industriella ändamål.
-
Ny upptäckt om tillväxtfaktor kan bli genombrott för cancerforskning
En forskargrupp vid Ludwiginstitutet och Uppsala universitet har upptäckt en helt ny signalväg för en tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för cancercellers överlevnad och tillväxt. Fynden, som publiceras i dagens nätupplaga av Nature Cell Biology, öppnar ett helt nytt landskap för forskningen om bland annat bröst- och prostatacancer.
-
Den vita hästens genetik avslöjad
Den vita hästen är en ikon för upphöjelse och värdighet som haft en enorm kulturell betydelse över hela världen. Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
-
Forskare i molekylärgenetik får Uppsalas Fernströmpris
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
-
Mångsidigt protein får blodet att både rinna och koagulera
Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.
-
Ny upptäckt ett steg mot bättre diabetesbehandling
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
-
Forskare påvisar evolutionärt bevarade könsskillnader i hjärnan
Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.
-
Tinnitus kan behandlas genom vägledd självhjälp
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
-
Kommersiella gentester - för vem och för vad?
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
-
Läkare upplever sjukskrivning som problematiskt
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
-
Avancerat sökverktyg gör proteinatlasen ännu bättre
En atlas över människans alla proteiner håller på att sammanställas av svenska forskare vid Uppsala universitet och KTH. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för diagnos och prognos av cancersjukdomar och hittills finns 3014 proteiner listade. Nu har forskargruppen utvecklat en funktion som gör det snabbt och smidigt att hitta vad man söker i atlasen.
-
Föräldrar till cancersjuka barn behöver också få vård
Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
-
Mer p53 = mindre cancer
Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.
-
Dina tänder kan förvarna om hjärtattack
Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.
-
Mekanism bakom störd vätskebalans i njure utredd
I njurarna sker de processer som har betydelse för kroppens vätskebalans. Vid inflammation, diabetes, eller vid transplantationer, kan denna viktiga balans störas och Louise Rügheimer har i sin avhandling undersökt detta närmare. Den 23 maj sker disputationen vid Uppsala universitet.
Visa mer
Loading...