Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.
Vad rör sig i huvudet på Nintendo-generationen? Hur ser barn på ett liv i ekonomisk knapphet? Den 27 oktober är det dags för höstens Forskning pågår vid Uppsala universitet, en mötesplats för forskare och praktiker. Temat är barn och ungdom, den här gången med inriktning mot livsstilsfrågor.
Fem nya gener kopplade till den autoimmuna sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) har nyligen identifierats i en studie som omfattar 2 000 patienter med SLE och 4 000 kontrollpersoner från Sverige och USA. Forskare från Uppsala universitet hade en central roll i studien som presenteras i dagens nätupplaga av Nature Genetics.
Med ett komplett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kring patienters ryggsmärta blir sjukskrivningstiden kortare. Det visar allmänläkaren Johan Bogefeldt i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 oktober. Han menar att denna kunskap direkt bör omsättas i praktiken.
Ingrid Carlberg, journalist på Dagens nyheter, är en av tre nya hedersdoktorer vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Hon får tillsammans med professor Jeffrey D. Esko från University of California, USA, och professor Eystein Husebye, Bergens universitet, ta emot utmärkelsen vid vinterpromotionen den 22 januari 2010.
Missbruk och beroende är fokus för forskning inom både medicin, biologi och samhällsvetenskap. Den 14-15 oktober arrangeras en tvärvetenskaplig konferens vid Uppsala universitet, som vänder sig till både forskare och praktiker.
Vitamin D har inte bara betydelse för benskörhet, utan har visar sig ha tidigare okända funktioner i många olika sjukdomsprocesser. Vid årets Olof Rudbeckdag den 16 oktober presenteras aktuell forskning på området.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.
Interaktionen mellan och biverkningar av olika läkemedel går att förklara och förutsäga med hjälp av datorbaserade modeller. Det här kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel, och minskar dessutom behovet av djur- och människostudier. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller i sin avhandling, som han försvarar den 2 oktober.
Anabola androgena steroider kan orsaka försämrat rumsligt minne och nedsatt inlärningsförmåga, visar studier på hanråttor. Resultaten, som presenteras i en avhandling av Kristina Magnusson vid Uppsala universitet, ger även en möjlig fingervisning om vilka effekter anabola steroider kan tänkas ha på människor. Avhandlingen granskas den 25 september.
Nu har en unik plattform för svensk-danskt samarbete kring doktorandutbildning inom läkemedelsområdet etablerats. Med industrinära utbildning, praktik och forskning för doktorander och lärare är syftet att kraftsamla för att ge en skjuts åt utvecklingen. Bakom satsningen står fyra tunga lärosäten i Sverige och Danmark.
För ett par år sedan upptäcktes några gener med stark koppling till den autoimmuna sjukdomen SLE, en "modellsjukdom" för många reumatiska sjukdomar. Nu har forskare i ett nationellt SLE-nätverk funnit en mycket stark koppling mellan en av dessa gener och hjärtkärlsjukdom och då särskilt stroke. Resultaten publiceras nu i den högt rankade tidskriften Annals of Reumatic Diseases.
Varje år orsakar multiresistenta bakterier 25 000 dödsfall i EU och ökade kostnader på 1,5 miljarder Euro. Samtidigt har läkemedelsföretagen oroväckande få nya antibiotika under utveckling. Särskilt allvarlig är bristen på framtida preparat mot multiresistenta gramnegativa bakterier. Det visar en rapport som presenteras i samband med en EU-konferens idag i Stockholm.
Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.
En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.
Ett nytt blodförtunnande medel är både effektivare och säkrare än warfarin för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Det visar resultat från en omfattande internationell klinisk studie, RE-LY, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Ett nytt blodproppsläkemedel minskar risken för död och återinsjuknande efter hjärtinfarkt, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Det visar en stor internationell klinisk studie, PLATO, som letts från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och Duke Clinical Research Institute, USA.
Personer med Downs syndrom kan behöva högre hormonnivåer än andra för att utvecklas och må bra. Det tyder barnläkaren Åsa Myrelids avhandling på, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 5 september. Resultaten kan användas för att förbättra det medicinska omhändertagandet av barn med Downs syndrom.
Forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har hittat stora genetiska skillnader mellan de humana varianterna av tarmparasiten Giardia intestinalis. Genomsekvensering med de senaste teknikerna visar att människor infekteras av två olika Giardia-arter, enligt en studie som publiceras i tidskriften PLoS Pathogens idag.
Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.