Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Hälsoeffekt av vanlig plastkemikalie utreds

    Monica Lind, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, har fått drygt 6,5 miljoner från Formas för att studera en vanligt förekommande plastkemikalies påverkan på människans hälsa.

  • Nytt redskap förutspår sjukdomsförloppet vid akut barnleukemi

    Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala har hittat ett nytt, kraftfullt redskap för att bestämma sjukdomstypen hos barn med akut lymfatisk leukemi och för att förutspå hur barnen med leukemi kommer att svara på cytostatikabehandling. Studien har publicerats i elektronisk form av den välrenommerade hematologiska tidskriften Blood.

  • Stor internationell studie om antibiotikaresistens

    2010 startar tretton forskargrupper i sex olika länder en stor forskningsstudie om hur antibiotikaresistens kan förhindras. Projektet har beviljats 63 miljoner kronor av EU och koordineras av professor Dan Andersson vid Uppsala universitet.

  • Kvinnligt könshormon påverkar mekanismer bakom ledgångsreumatism

    Majoriteten av dem som drabbas av ledgångsreumatism är kvinnor. Immunologen Kajsa Prokopec visar i sin avhandling hur några av de mekanismer bakom sjukdomen påverkas av kvinnligt könshormon. Avhandlingen försvaras den 27 november vid Uppsala universitet.

  • Ny mekanism förklarar hur kroppen hämmar nybildning av blodkärl

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med svenska och utländska kollegor identifierat en helt ny mekanism, som förklarar funktionen bakom ett av de proteiner i kroppen som hämmar nybildningen av blodkärl. Att förhindra nya blodkärl från att bildas är en viktig del i behandlingen av till exempel cancer. Studien publiceras i novembernumret av tidskriften Molecular Cancer Research.

  • DNA-molekyler i mossa öppnar dörren för ny bioteknik

    Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.

  • Kartläggning av hästens arvsmassa publiceras i Science

    Ikväll publiceras kartläggningen av hästens arvsmassa i Science. Arbetet har letts av Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology vid Broad Institute. Studien visar på stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa och ger nya möjligheter för forskare världen över att leta efter sjukdomsgener hos hästar, och därmed även människor.

  • Uppväxtmiljön påverkar hjärnans utveckling

    Sadia Oreland har i sin avhandling studerat uppväxtmiljöns betydelse för hjärnans utveckling och alkoholintag hos råttor. Resultaten bidrar till kunskapen om de individuella skillnader i hjärnan som har betydelse för sårbarheten för vissa psykiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 november.

  • Två avhandlingar banar väg för rådgivning på ny apoteksmarknad

    Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomerys och Tobias Renbergs avhandlingar kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer vidareutvecklar möjligheterna att genom rådgivning bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.

  • Könsskillnader finns i hjärnan redan före födseln

    Redan innan vi föds finns det vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken. Troligen bidrar dessa genuttryck till att våra hjärnor senare utvecklas till att se lite olika ut. Det visar en ny studie av uppsalaforskarna Elena Jazin och Björn Reinius som finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Molecular Psychiatry.

  • Ungas livsstil i fokus på Forskning pågår

    Vad rör sig i huvudet på Nintendo-generationen? Hur ser barn på ett liv i ekonomisk knapphet? Den 27 oktober är det dags för höstens Forskning pågår vid Uppsala universitet, en mötesplats för forskare och praktiker. Temat är barn och ungdom, den här gången med inriktning mot livsstilsfrågor.

  • Fem nya riskgener identifierade för SLE

    Fem nya gener kopplade till den autoimmuna sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) har nyligen identifierats i en studie som omfattar 2 000 patienter med SLE och 4 000 kontrollpersoner från Sverige och USA. Forskare från Uppsala universitet hade en central roll i studien som presenteras i dagens nätupplaga av Nature Genetics.

  • Samarbete kring patienters ryggsmärta ger resultat

    Med ett komplett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kring patienters ryggsmärta blir sjukskrivningstiden kortare. Det visar allmänläkaren Johan Bogefeldt i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 oktober. Han menar att denna kunskap direkt bör omsättas i praktiken.

  • DN-journalist en av tre nya medicine hedersdoktorer

    Ingrid Carlberg, journalist på Dagens nyheter, är en av tre nya hedersdoktorer vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Hon får tillsammans med professor Jeffrey D. Esko från University of California, USA, och professor Eystein Husebye, Bergens universitet, ta emot utmärkelsen vid vinterpromotionen den 22 januari 2010.

  • Tvärvetenskapligt om missbruk och beroende

    Missbruk och beroende är fokus för forskning inom både medicin, biologi och samhällsvetenskap. Den 14-15 oktober arrangeras en tvärvetenskaplig konferens vid Uppsala universitet, som vänder sig till både forskare och praktiker.

  • Olof Rudbeckdagen om ett mångsidigt vitamin

    Vitamin D har inte bara betydelse för benskörhet, utan har visar sig ha tidigare okända funktioner i många olika sjukdomsprocesser. Vid årets Olof Rudbeckdag den 16 oktober presenteras aktuell forskning på området.

  • Känsligt instrument kan avslöja biologisk krigföring

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.

  • Datormodeller förutsäger om läkemedlen passar ihop

    Interaktionen mellan och biverkningar av olika läkemedel går att förklara och förutsäga med hjälp av datorbaserade modeller. Det här kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel, och minskar dessutom behovet av djur- och människostudier. Gustav Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller i sin avhandling, som han försvarar den 2 oktober.

  • Anabola steroiders inverkan på hjärnan granskas i avhandling

    Anabola androgena steroider kan orsaka försämrat rumsligt minne och nedsatt inlärningsförmåga, visar studier på hanråttor. Resultaten, som presenteras i en avhandling av Kristina Magnusson vid Uppsala universitet, ger även en möjlig fingervisning om vilka effekter anabola steroider kan tänkas ha på människor. Avhandlingen granskas den 25 september.

Visa mer