En genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet, som publiceras i Nature Immunology.
Över hälften av barnmorskorna ser positivt på att arbeta kontinuerligt med gravida kvinnor, och kunna följa samma kvinna under graviditeten, förlossningen och första tiden med barnet. Det visar en ny studie där över 2 000 barnmorskor har besvarat ett frågeformulär. Resultaten tyder på att viljan är tillräckligt stort för att kunna möta upp gravidas intresse av att vårdas av en känd barnmorska.
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att unga vuxna som lider av sömnbrist uppfattar arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma. Neutrala och rädda ansiktsuttryck uppfattades av samma grupp som mindre attraktiva. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature and Science of Sleep.
Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Grupperna skiljer sig åt genom att cancercellerna har olika egenskaper beroende på vilken celltyp som cancern har uppstått från. Enligt studien är det stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandling
Storskalig insamling av symptomdata kan användas för att kartlägga smittspridningen av covid-19 samt för att förutspå behovet av sjukhusvård en vecka senare. Det visar en studie från Lunds universitet och Uppsala universitet där man analyserat över tio miljoner dagliga rapporter insamlade med appen COVID Symptom Study Sweden, under pandemins första år. Resultaten publiceras i Nature Communications
Att få en ledprotes i höft- eller knäled fungerar väl för de allra flesta patienter, men en del måste opereras om flera gånger eftersom protesen lossnat. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet sett att det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter löper högre risk att drabbas av proteslossning.
CAR-T-celler beväpnas för att bättre bekämpa cancerImmunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare vid Uppsala universitet har nu utvecklat beväpnade CAR-T-celler som förstärker immunförsvaret mot cancerceller och som kan förbättra möjligheterna att behandla solida tumörer. Studien har publicerats i tidskriften Nature BioMedical Engineering.
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.
Ett samarbete mellan finska och svenska forskare banar väg för behandling med cellterapi vid diabetes. I en ny vetenskaplig artikel presenterar forskarna förbättrade metoder för att framställa insulinproducerande betaceller från stamceller. Det här väcker förhoppningar om att i framtiden kunna behandla typ 1-diabetes med stamceller.
Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.
Uppsalaforskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus och har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.
Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet hur dna-bindande protein kan leta sig igenom hela genomet utan att uppehålla sig för länge på vägen. Resultatet går stick i stäv med hur man hittills har föreställt sig genregleringen - genkoden påverkar hur ofta proteinerna binder, men inte hur länge.
I en ny studie fick deltagare utföra ett intensivt träningspass efter både normal sömn och efter tre nätter med förkortad sömn. Efter natten med mindre sömn steg nivåerna av hjärtskademarkören troponin något mer, jämfört med efter när deltagarna tränat i utvilat tillstånd. Studien är en mindre pilotstudie och det går ännu inte att avgöra ifall detta innebär något för hjärtats hälsa.
En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar att syrgasbehovet hos varje enskild allvarligt sjuk covid-19-patient kan vara lägre än vad man trott. Studien gjordes i Sörmland under pandemins första våg 2020 och såväl resultaten som forskarnas metod kan vara till nytta för framtida vård och resursplanering.
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av AI kunnat ta fram en ny metod för att studera cancer i hjärnan. Metoden bygger på att tumörceller från patienter transplanteras in i fiskyngel som sedan observeras med en AI. Metoden, som beskrivs i vetenskapstidskriften Neuro-Oncology, kan delvis ersätta nuvarande musmodeller för att studera tumörtillväxt och behandling.
Genom att utgå från proteinet TGM1 och aktivt söka bland patienter med olika autoimmuna hudsjukdomar, har forskare lyckats utskilja en särskild sjukdom som kan kopplas till autoimmunitet mot TGM1. Den här baklängesmetoden visar ett nytt sätt att identifiera autoantigen som markörer för allvarliga sjukdomar. Genom att låta dem visa vägen till sjukdomen, kan diagnosticering och behandling underlätt