Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.
Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.
En ny avhandling vid Uppsala universitet visar att släkten är värst. För den svartvita flugsnapparen har konsekvenserna blivit dramatiska sedan den nära släktingen halsbandflugsnapparen flyttade till landet. Den svartvita flugsnapparen får svårt med häckningen, arterna korsar sig och deras avkomma har nedsatt fertilitet. Den svartvita flugsnapparen har dock vissa strategier till sin fördel.
Om sjöhästarnas närmsta släkting, kantnålarna, själva får välja så ska hemmet vara mer rent än täckt av slemmiga alger. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.
En avhandling vid Uppsala universitet visar att analyser av kartor och sjökort kan vara ett alternativ till tidskrävande och kostsamma fältmätningar. Civilingenjören Dan Lindgren visar bland annat att det går att beräkna förekomsten av olika sedimenttyper i kustområden med en noggrannhet som är tillräcklig för tillämpningar inom kustvattenförvaltning.
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 20 november.
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt - det är ett tecken på att torsken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
Efter många forskningsresor, oändliga timmar vid luppen, många diskussioner med forskarkollegor och tio band i A4-format är nu Etiopiens flora komplett. Avslutningen på det projekt som Olle och Inga Hedberg vid avdelningen för systematisk botanik arbetat med under 30 år firas den 9-11 november med ett vetenskapligt symposium.
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.
Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
Resistensmönstret för antibiotika hos trutar är detsamma som hos människor och i en ny studie visar Uppsalaforskare att nästan hälften av medelhavstrutarna i södra Frankrike bär någon form av antibiotikaresistens. Studien publiceras idag i tidskriften PLoS One.
En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.