Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare mänskliga historia. Det visar genetikern Emma Svensson i sin avhandling som hon försvarar på Uppsala universitet den 11 juni.
Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Hur kan det komma sig att de molekyler som läser av den genetiska koden ”vet” när det är dags att sluta läsa och släppa loss ett färdigt protein från i cellen? Det är en av de olösta frågorna om hur livet fungerar på mikronivån. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature visar Uppsalaforskare i detalj hur detta med all sannolikhet går till.
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Hur påverkar valen vi gör i mataffären den biologiska mångfalden i världen? Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling står i fokus under Biodiversitetsdagen på Stora torget i Uppsala den 22 maj. På programmet står föreläsningar, performance och konst då forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med konstnärer lyfter frågan om hur vi kan bevara den biologiska mångfalden.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Nya rön visar nu att atomernas vibrationer kan observeras i mjukröntgenspridning – något som lyfter metoden till en ny nivå och öppnar för tillämpning på områden också utanför fysiken. Detta demonstreras i en artikel som publicerades i Physical Review Letters denna vecka och är ett resultat av den senaste utvecklingen av nya ljuskällor och mätinstrument.
Laxens lek och reproduktion påverkas av hormoner. I sin avhandling visar biologen Alia Jaensson hur laxfiskar som utsattes för olika typer av bekämpningsmedel fick lägre hormonnivåer och minskade sin lekaktivitet. En följd av detta kan bli färre nya laxar. Avhandlingen försvaras den 7 maj vid Uppsala universitet.
Stefan Jarls nya dokumentärfilm sätter ljuset på kemikalier med okänd effekt i vår vardag. Forskning pågår, men ger långt ifrån svar på alla frågor. Den 7 juni arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där ledande medicinare och toxikologer diskuterar kemikalier i relation till fetma, ett snabbt växande globalt problem. Media hälsas välkomna till konferensen.
Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. Swantje Löbel visar i sin avhandling att det krävs en kombination av olika naturvårdsåtgärder för att kunna bevara hela artrikedomen.
I boken Om Arternas Uppkomst skriver Darwin om sina svårigheter att förstå varför vissa nulevande djur inte verkar ha förändras evolutionärt under flera hundra miljoner år. Nya studier av Uppsalaforskare visar att ett av Darwins mest problematiska ”levande fossil” i själva verket har genomgått omfattande förändringar. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Acta Zoologica.
MikroRNA kan röra sig mellan celler och ha en roll i cellernas kommunikation. Den upptäckten gjorde växtforskare vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger från Finland och USA när de studerade mekanismer som kontrollerar utvecklingen av växters rötter. Studien publiceras i nätupplagan av tidskriften Nature.
I år är antalet klasser som medverkar i regionfinalen i Teknikåttan rekordstort. Hela 15 klasser från skolor i regionen kommer till Polacksbacken i Uppsala den 22 april för att göra upp om vilken klass som får gå vidare till riksfinalen i Gävle i maj. Temat för årets tävling är vatten.
Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. I en ny avhandling från Uppsala universitet avslöjar Allison Daley att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.
De gener som är bäst för bananflugans hannar missgynnar honor och tvärtom. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det finns sådana ”genetiska konflikter” mellan könen, som sannolikt är viktiga för att bevara den genetiska variationen inom arten. Studien publiceras ni i tidskriften PLoS Biology.
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.