Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.
Studenterna ger Uppsala universitet högst betyg av alla lärosäten i Europa inom ämnet biologi, och näst högst inom kemi. Det visar årets resultat av den europeiska rankingen CHE av naturvetenskapliga ämnen, som publicerades idag. Även inom fysik och matematik finns Uppsala universitet på topplistan.
Med hjälp av den unika Rosettakamera har en internationell forskargrupp lyckats bekräfta misstanken att en nyupptäckt ”komets” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Dessutom ger bilderna kunskap om ungefär när kollisionen ägde rum. Studien publiceras idag i den högt ansedda tidskriften Nature.
Kontakt mellan olika populationer kan påskynda bildningen av nya arter. Hur detta fungerar undersöks i en ny avhandling från Uppsala universitet. Grupper av bönvivlar tycks kunna utveckla en ny art i samband med att en population byter värdväxt. Det förutsatt att det sker en selektion mot grupper med preferenser för ”fel” värdväxt.
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet har utsett fyra nya hedersdoktorer inom sitt ämnesområde.
Protonernas energinivå och intensitet har stegvis ökats och nu börjar man den närma sig okänt territorium. Den stora partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, i CERN kan snart ge data om hittills helt okänd partikelfysik. Den 27 september kommer LHC-projektledaren Steve Myers till Uppsala för ett seminarium med Uppsalakollegor och presenterar då senaste nytt från experimentet.
Ett forskarteam med två Uppsalaforskare har i Kanada upptäckt en ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil, bland annat en monstruös köttätare, sannolikt en av de kambriska havens mest skräckinjagande rovdjur. Själva fyndplatsen var oväntad, vilket öppnar för att flera unika fynd kan väntas på liknande platser. Studien har publicerats i septembernumret av tidskriften Geology.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Stora mängder organiskt bundet kol faller ned på botten av våra insjöar. En del lagras i tusentals år i sedimenten medan en del bryts ner till koldioxid och metan som stiger upp i atmosfären. Forskare vid Uppsala universitet visar i en artikel i Nature att inlagringen av kol är starkt temperaturberoende och att insjöar kommer att öka koldioxidutsläppet till atmosfären i ett varmare klimat.
Politik i all ära men se till att inte missa när forskare och studenter från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet delar med sig av sin kunskap under Almedalsveckan i Visby.
Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.
Nötboskapens genetiska förändringar beskriver hur vi människor har använt djuren under olika tidsperioder. Med hjälp av att kombinera genetiska, morfologiska, och arkeologiska metoder kan djurens gener också sprida mer ljus över vår tidigare mänskliga historia. Det visar genetikern Emma Svensson i sin avhandling som hon försvarar på Uppsala universitet den 11 juni.
Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Hur kan det komma sig att de molekyler som läser av den genetiska koden ”vet” när det är dags att sluta läsa och släppa loss ett färdigt protein från i cellen? Det är en av de olösta frågorna om hur livet fungerar på mikronivån. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature visar Uppsalaforskare i detalj hur detta med all sannolikhet går till.
Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Hur påverkar valen vi gör i mataffären den biologiska mångfalden i världen? Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling står i fokus under Biodiversitetsdagen på Stora torget i Uppsala den 22 maj. På programmet står föreläsningar, performance och konst då forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med konstnärer lyfter frågan om hur vi kan bevara den biologiska mångfalden.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Nya rön visar nu att atomernas vibrationer kan observeras i mjukröntgenspridning – något som lyfter metoden till en ny nivå och öppnar för tillämpning på områden också utanför fysiken. Detta demonstreras i en artikel som publicerades i Physical Review Letters denna vecka och är ett resultat av den senaste utvecklingen av nya ljuskällor och mätinstrument.