Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.
Ny forskning: Fredsprocesser efter krig är en farlig period för många kvinnor som tvingas leva granne med män som begått grova övergrepp under kriget. Det kan vara både retraumatiserande och stigmatiserande. Kvinnor är säkerhet är inte politiskt prioriterat i utformningen av fredsavtal. Här finns en förbättringspotential, om FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme, skriver fredsforskare
Det är 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur som är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panelsamtal om politiska frågor som präglat både Skyttes tid och vår egen.
Trots en kraftig minskning av stridsrelaterade dödsfall i 2010-talets största krig Afghanistan och Syrien visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet att antalet döda i organiserat våld i världen ökade något under 2020, efter fem år av stadig nedgång.
Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen igång och att få den att sprida sig. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.
När stater engagerar sig i väpnade konflikter genom att bistå de stridande parterna med militära resurser blir den efterföljande freden skörare och sannolikheten att förhandlingar inleds minskar. Det visar freds- och konfliktforskaren Niklas Karlén i en färsk avhandling vid Uppsala universitet.
Antalet dödade i organiserat våld runt om i världen minskade under förra året för andra året i följd. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Den stora andelen konflikter med inblandning av externa aktörer oroar dock forskarna.
Svår torka är kopplat till en högre förekomst av väpnade konflikter i politiskt marginaliserade jordbruksberoende samhällen i de minst utvecklade länderna. Genom att stärka dessa gruppers politiska status och ekonomiska välfärd kan risken för konflikter dämpas. Det är en av slutsatserna i en studie av forskare på Uppsala universitet och Fredsforskningsinstitutet i Oslo, publicerad i PNAS.
Östasien stod för 80 procent av världens krigsoffer under kalla kriget fram till 1979. Sedan dess har regionen präglats av fred och utveckling, men är freden stabil? Den 15-16 juni samlas fredsforskare för att diskutera den senaste forskningen kring den frågan.
Under 2014 pågick 40 väpnade konflikter i världen. Det är det högsta antalet sedan 1999 och en ökning med 18 procent jämfört med de 34 konflikter som var aktiva 2013. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Även antalet stridsrelaterade dödsoffer ökade dramatiskt.
Energifrågan och specifikt gashandeln har påverkat konflikten och utvecklingen i Ukraina och Ryssland mer än vad som är allmänt känt. Detta enligt forskaren Stefan Hedlund vid Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet, som i dagarna kommit ut med en bok som går rakt in i kärnan av detta högaktuella ämne.
Under de senaste åren har det blivit allt ovanligare med fredsavtal i väpnade konflikter samtidigt som antalet konflikter ökat. Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2011. Det ses av forskarna om klart oroande.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitet utsetts till ett av Rotary Internationals sju internationella Peace Centers. Det innebär att studenter från hela världen kommer att kunna få Rotarystipendier för att gå en masterutbildning i freds- och konfliktkunskap i Uppsala.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.
Före detta kombattanter tar till vapen igen främst för att deras gamla ledare mobiliserar dem igen, snarare än att de inte har pengar eller utbildning. Det visar Anders Nilsson från institutionen för freds- och konfliktforskning i sin avhandling vid Uppsala universitet som han försvarar den 19 december.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden