Vilka avtryck har de så kallade milleniemålen för att bekämpa fattigdom i världen gett i dokument och i praktiken? Denna vecka samlas några ledande forskare och praktiker inom mänskliga rättigheter för att diskutera en kommande bok om dessa frågor.
Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.
Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
De äldres välfärd, människors åldrande och om det överhuvudtaget är möjligt att förlänga vår livslängd, är några av de forskningsområden som presenteras den 11 mars när Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län bjuder in till heldagsseminariet: Forskning pågår - om äldre och åldrande.
Hur har forskningspolitiken förändrats i Europa, inklusive Sverige, de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Den 17-18 mars samlas forskare, finansiärer och representanter för europeiska forskningsorganisationer i Uppsala för att diskutera och reflektera kring utvecklingen inom forskningspolitik och vetenskapliga institutioner i dagens Europa.
Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.
Den nyss publicerade årliga rapporten States in Armed Conflict från Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, innehåller såväl positiva som negativa nyheter om utvecklingen av konflikter i världen.
Vilken bild av Sverige förmedlas i läroböcker i svenska som andraspråk och vilken syn på eleverna förmedlas? Jörgen Mattlar har i sin avhandling analyserat fem läroböcker och visar att de innehåller ideologiska budskap och tycks ha ambitionen att få eleverna att anamma svenska värderingar. Disputationen äger rum den 5 december vid Uppsala universitet.
It is a well-known fact in drug trials that individuals can respond just as well to placebos, sugar pills, as to the active drug. But it is difficult to explain why only certain people get better from placebos. Swedish researchers now have now found gene variants that can impact the placebo effect and a mechanism in the brain that characterizes those who respond to placebos.
Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
Årets presidentval i USA är det kanske mest uppmärksammade i modern tid. Den 30 oktober arrangeras en offentlig diskussion under rubriken "Vem vinner USA-valet - McCain eller Obama?" vid engelska institutionen.
Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.
I morgon, lördag den 27 september, får årets skytteanske professor Rein Taagepera ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshusets aula.
På tisdag, den 30 september, kommer Frankrikes ambassadör Joël De Zorzi på officiellt besök till Uppsala. På programmet står bland annat ett samtal om EU med studenter och gymnasieelever och en öppen föreläsning om vad Frankrike vill prioritera som EU:s ordförandeland.
Antisemitismen fanns som ett bakgrundbrus i det svenska samhället under andra världskriget och bidrog till diskrimineringen av judiska flyktingar. Historikern Karin Kvist Geverts har i sin avhandling undersökt den svenska flyktingpolitiken under andra världskriget i detaljs och disputerar vid Uppsala universitet den 19 september.
Kan den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, arbete och kapital förenas med rätten till fackliga stridsåtgärder enligt den svenska modellen? Debatten om detta problem analyseras i en ny bok av Karl-Göran Algotsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.