Steven Pinker, professor vid Harvard, och en av samtidens mest uppmärksammade tänkare, håller en öppen föreläsning vid Uppsala universitet den 15 mars. Han kommer med ett positivt budskap i sin föreläsning om människans natur och det minskade våldet i världen.
Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Forskning väger tyngst, medan kvalitativt pedagogiskt arbete lönar sig dåligt. Det visar en analys av hur professorer befordras vid Uppsala universitet. Vilka meriter som krävs varierar också mellan fakulteterna. Resultatet kan användas i universitetets utvecklingsarbete.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.
Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter.
Politik handlar lika mycket om att formulera problem som att lösa dem. Vad är exempelvis problemet med prostitution? I sin avhandling har Josefina Erikson vid Uppsala universitet använt frågan om den svenska sexköpslagen som exempel för att utforma en modell som förklarar dynamiken i politiska beslutsprocesser.
Många barn i Sverige har upplevt våld i sin familj, men de kan ha svårt att komma till tals om detta när det möter socialtjänsten i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Sociologen Gunilla Dahlkild Öhman visar i sin avhandling, som lades fram den 11 november, att det krävs en komplex läroprocess för att kunna börja tala med barn om pappas våld.
Den levda kroppen som grund för kunskap är temat på den affischutställning som arrangeras i samband med symposiet Bodies Knowing Bodies, som äger rum i Campus Engelska parken, Uppsala, med start från torsdag. Bland utställarna finns såväl forskare och arkitekter som dansare och dietister.
Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
”Vodkabältet” är en del av norra Europa med en särskild social och kulturell dynamik vad gäller droger. Den 26-27 oktober hålls en workshop vid Uppsala universitet om droger, droganvändning och drogbekämpning i Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.
E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.
I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.
Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.
Nationella prov i fysik, kemi och biologi har funnits sedan läsåret 2009/2010. Nu ska en grupp Uppsalaforskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på vilken betydelse proven haft för lärarnas undervisning. Snart får cirka 800 lärare i Mälardalen och Sverige en enkät som ingår i studien.
En höjning av ersättningsnivån ökar arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Det fungerar därmed inte som effektiv finanspolitik i syfte att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen. Den slutsatsen dras i en ny studie från UCLS (Uppsala Center for Labor Studies) vid Uppsala universitet.