Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.
I hård konkurrens utsågs Uppsala universitet i april 2011 till världens sjunde Rotary Peace Center. Den 18 september är det dags för invigning av ”Rotary Center for International Studies in Peace and Conflict Resolution” och de första studenterna är på plats.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Rädslan för hämnd hindrar den avväpning av före detta stridande som är nödvändig efter inbördeskrig. Det visar en ny avhandling av Joakim Kreutz vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning som har studerat 384 olika slut på inbördeskrig sedan andra världskriget.
Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.
Kina har under de senaste åren på område efter område intagit en position som världens näst mäktigaste nation efter USA. Hur ser Kinas långsiktiga mål ut, och går vi mot slutet av den amerikanska eran? Den 25-26 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera relationerna mellan de två länderna.
I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.
Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.
Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.
Vad har amerikanska medier haft för inflytande i Sverige i ett historiskt perspektiv? Professor Jonas Björk är expert på amerikanska medier och har studerat hur t ex film och tv-program från USA kommit till Sverige genom historien. Den 19 april håller han årets Fulbrightföreläsning vid Uppsala universitet.
Unga män i gymnasieskolan vill gärna uppnå bra studieresultat – men verka som om de inte ansträngt sig. Det har Anne-Sofie Nyström sett när hon i en avhandling undersökt gymnasieelevers förhållningssätt till skolarbete. Hon har ställt frågan hur det kommer sig att pojkar och unga män överlag har lägre utbildningsresultat än flickor och unga kvinnor.
Steven Pinker, professor vid Harvard, och en av samtidens mest uppmärksammade tänkare, håller en öppen föreläsning vid Uppsala universitet den 15 mars. Han kommer med ett positivt budskap i sin föreläsning om människans natur och det minskade våldet i världen.
Vad sysslar genusforskare med? Hur användbar är genusforskningen? Är den per definition feministisk? På internationella kvinnodagen den 8:e mars arrangerar Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet en populärvetenskaplig halvdag med syfte att synliggöra sin forskning och inbjuda till frågor.- Vi välkomnar alla som är nyfikna på vad genusforskning, eller genusvetenskap, egentligen är. Nu h
Hur ska äldrevården följas upp för att säkerställa att den håller bästa möjliga kvalitet och hur kan man bättre lyfta statusen och kompetensen hos dem som är 65+? Det är två av de frågor som kommer att diskuteras under AIMday Åldrande på Uppsala universitet den 29 februari. Kommuner, företag och organisationer har ställt frågorna och forskare från olika fält hjälps åt att svara på dem.
Alltfler använder sociala medier för att publicera och diskutera, men också som verktyg i arbetet. Men det senare gäller färre än man kan tro med tanke på den uppmärksamhet sociala medier fått i media. I en ny studie presenterar Håkan Selg resultat som visar hur olika typer av sociala medier används av dem som jobbar med IT och telekomfrågor.
Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.
Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.
Forskning väger tyngst, medan kvalitativt pedagogiskt arbete lönar sig dåligt. Det visar en analys av hur professorer befordras vid Uppsala universitet. Vilka meriter som krävs varierar också mellan fakulteterna. Resultatet kan användas i universitetets utvecklingsarbete.
Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.