Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet

    Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.

  • Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution

    En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Insjöar och vattendrag behöver uppmärksammas i klimatstudier

    Insjöar och vattendrag utgör cirka en procent av jordens yta, men deras betydelse för kolets omsättning mellan land, hav och atmosfär, och därmed för klimatet, är betydande. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience idag hävdar Uppsalaforskare tillsammans med internationella kolleger att större hänsyn måste tas till inlandsvattnens processer.

  • Museum Gustavianum fylls med ny energi

    I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.

  • Havets energi i fokus - världsexpertis samlas i Uppsala

    Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.

  • Positivt besked om vågkraftens framtid

    Vågkraftsparken utanför Lysekil kan bli ett av de projekt som får del av de 875 miljoner kronorna som regeringen anslagit i en särskild pott för de närmaste tre åren. Projektet, som leds av Seabased i samarbete med Fortum, är ett av fem som Energimyndigheten prioriterar. Det framkom vid en pressträff i Lysekil idag där nuläge och framtid för vågkraften presenterades.

  • Ny rapport föreslår annan strategi för miljön i Kattegatt

    I en ny forskningsstudie från Uppsala universitet presenteras resultat som går stick i stäv med de rekommendationer som en internationell expertgrupp föreslagit för miljön i Kattegatt - och som undertecknats av alla Östersjöstater. Men en bråkdel av kostnaderna kan man uppnå ett minst lika bra resultat med en annan strategi, menar forskarna.

  • Viktigt erkännande av vågkraft från Uppsala universitet

    Fortum har ansökt om stöd av Energimyndigheten för en kommersiell vågkraftpark i Sverige med teknik från Seabased, ett avknoppningsföretag från Uppsala universitet. Om anläggningen byggs blir det den idag största vågkraftparken i världen som levererar el till privatpersoner.

  • Otrohet ger snabbare spermier

    En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.

  • Avhandlingsarbete beskriver internationellt ledande vågkraft

    Genom att utgå från teknik som är anpassad till vågenergins speciella förutsättningar ligger vågenergiteknik från Uppsala i den absoluta framkanten i världen. Rafael Waters beskriver i sin avhandling resultaten från den försöksanläggning som finns i havet utanför Lysekil och som han haft en ledande roll i designen och konstruktionen av.

  • Ny analysmetod ökar möjligheten att spåra källan till övergödning

    En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har utvecklats av Heidi De Brabandere vid Uppsala universitet där hon försvarar sin avhandling den 7 november.

  • Läkemedel i miljön kan orsaka sänkt fertilitet och könsbyte hos grodor

    Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.

  • Angelägen konferens om forskning för global utveckling

    Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.

  • Världsvattendagen uppmärksammas i Uppsala

    Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 19 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Uppsala vattencentrum.

  • Ny internationell utbildning om Europas vatten

    I höst startar en unik utbildning ledd från Uppsala universitet där åtta lärosäten i sex länder ger studenter från hela Europa möjlighet att tillsammans lära det bästa från varje universitet. På köpet får de bred kunskap om hur olika sjöar och vattendrag kan fungera beroende på lokala förhållanden.

  • Kombinationen av flera miljögifter gör dem mer skadliga

    Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.

  • Global handel med jätteräkor hotar miljön

    Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.

  • Satsning på Uppsala universitets vågkraft

    Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.

  • I kampen mot global vattenbrist behövs bättre modeller

    Vattenbrist är redan idag ett stort globalt problem, men väntas öka med klimatförändringen. Men uppgifterna om vattentillgångar i världen går isär. Elin Widén-Nilsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 14 december, utvecklat en ny global vattenbalansmodell som på sikt ska kunna användas för att analysera storskaliga vattentillgångar.

Visa mer