Av många troende ifrågasatt, i forskarvärlden en självklar utgångspunkt - Charles Darwins teori om arternas uppkomst från 1850-talet är mer aktuell än någonsin. Staffan Ulfstrand, professor emeritus vid Uppsala universitet, har skrivit en ny populärvetenskaplig bok för alla som vill veta mer om Darwins teori om evolutionär förändring genom naturligt urval och hur den används inom dagens forskning.
Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.
Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.
Naturfotografen Mattias Klum och evolutionsforskarna Hans Ellegren och Anna Qvarnström inleder höstens öppna föreläsningsserie som startar nu på måndag, den 29 september, med rubriken "Biologisk mångfald - behövs den?"
Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.
- Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.
Lasse Berg, världsresenär och författare, har utsetts till årets Disapristagare. Han får priset för sitt spännande och engagerande författarskap som förenar historien med nuet. Priset på 25 000 kronor delades under Kulturnatten den 13 september. I år delades även ett hederspris ut till Britt-Marie Lidesten och Christina Polgren vid Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitets forskning om typ1-diabetes fått ett mångmiljonanslag av amerikanska Juvenile Diabetes Research Foundation. De blir därmed en av tre grupper i världen som får bygga upp ett transplantationscentrum.
Den vita hästen är en ikon för upphöjelse och värdighet som haft en enorm kulturell betydelse över hela världen. Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.
Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger rekonstruerat delar av djuret och förklarar dess utveckling i det senaste numret av tidskriften Nature.
Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.
Utsmyckade hjälmar, praktfulla svärd, keramik och vardagsföremål. Vendeltiden, som föregick Vikingatiden, är i blickpunkten för en ny permanent utställning på Museum Gustavianum. Det är de unika, orörda gravarna i Valsgärde utanför Uppsala som får levandegöra svensk historia från folkvandringstid ända fram till medeltid.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.
Uppsala universitet arrangerar och deltar i många aktiviteter både i trädgårdarna och på stan när Linnés födelsedag ska firas igen året efter det stora jubileet. Flera biologer visar upp och berättar om sin forskning i Linnés fotspår.
Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.
Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.