Detaljplanearbete inleds i Blåsenhusområdet
Processen för nästa steg i utbyggnaden i Blåsenhus har påbörjats. Akademiska hus har fått i uppdrag av Uppsala universitet att inleda arbetet med att ta fram en detaljplan för kvarteret Plantskolan.
Processen för nästa steg i utbyggnaden i Blåsenhus har påbörjats. Akademiska hus har fått i uppdrag av Uppsala universitet att inleda arbetet med att ta fram en detaljplan för kvarteret Plantskolan.
År 2011 har av FN utsetts till kemins år. Under parollen ”När kemin stämmer” invigs kemiåret i Uppsala med Öppet hus på Ångströmlaboratoriet den 29 januari, och sedan följer en rad aktiviteter på kemitemat varje månad året ut.
Att få fram ett nytt läkemedel är en mycket kostsam och tidskrävande process. Av 20 möjliga brukar 19 kasseras för att de inte fungerar eller ger oönskade biverkningar. Nu har en forskargrupp ledd av professor Lars Baltzer vid Uppsala universitet tagit fram en liten molekylär ”bindare” som har potential att förändra detta landskap i grunden.
Cancerpatienter drabbas ofta av blodpropp och det är känt att tumörer kan aktivera blodets förmåga att koagulera. Nu visar Uppsalaforskare även på ett motsatt samband. Möss som saknar det kroppsegna proteinet HRG, vilket leder till förhöjd levringsförmåga, har kraftigt ökad tumörtillväxt. Studien presenteras idag i tidskriften PLoS One.
Skolan omdebatteras flitigt i media. Det finns en oro över försämrade resultat och vissa önskar ökade krav på disciplin i klassrummet. I en ny avhandling utvärderas ett program, kallat Skol-Komet, som har för avsikt att vara ett stöd för lärare när det gäller arbetet med ”stökiga” elever. Resultatet visar att det ger resultat.
Vad undervisas och forskas det om när det gäller Sverige vid utländska universitet? Vad är ”svenskt” ur ett internationellt perspektiv? Hur skiljer sig bilden mellan olika länder? Den 29 januari arrangeras ett internationellt symposium vid Uppsala universitet med dessa frågor som tema.
Patienter med långvarig smärta som lär sig behandla sig själva mår bättre än de som inte gör det. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Till grund för avhandlingen ligger en utvärdering av ett gruppbehandlingsprogram för patienter med långvarig nacksmärta. Inom Landstinget Dalarna, där metoden prövats, fortsätter man nu använda programmet inom primärvårdens sjukgymnastik.
Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.
Tonåringar som lider av depression löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sociala problem längre fram i livet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst svårigheter i vuxenlivet hade de som varit deprimerade länge under tonåren. – Därför är det mycket viktigt att identifiera och behandla tonårsdepression på rätt sätt, säger psykologen och doktoranden Ulf Jonsson.
Tumörer är ofta inflammerade, vilket kan stimulera eller hämma tumörens tillväxt beroende på vilka immunceller som är involverade. Nu visar en svensk-belgisk forskargrupp att ett kroppseget protein, HRG, aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Studien publiceras idag i en artikel i nätupplagan av den ansedda tidskriften Cancer Cell.
En nationell utvärdering av stödinsatser till barn som upplevt våld mot mamma visar på behovet av strukturerade riskbedömningar samt en insatskedja så att barn kan få stödinsatser för att bearbeta sina upplevelser på rätt nivå.
Antalet aktiva konflikter ser inte längre ut att öka i antal och antalet dödsoffer har minskat radikalt sedan början av 1990-talet. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) årliga översikt, som kommer ut i dagarna. I år har forskarna även undersökt ickestatliga konflikter och konstaterar att situationen är värst i länder med svag statsmakt, men att antalet dödsoffer även här minskat.
Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.
RNA-molekyler kan slå av gener enligt en känd mekanism, och detta har betydelse för nästan alla kroppens funktioner. Men experiment och beräkningar har inte stämt överens, något som ingen lyckats hitta en förklaring till. Nu presenterar Uppsala universitets RNA-forskare lösningen på paradoxen i en studie som i dagarna publicerats i den välrenommerade tidskriften Genes and Development.
Val av egenskaper hos ditt planerade barn, surrogatmoderskap, dödshjälp, hjärnundersökningar av brottslingar: Listan kan göras lång. Stora framsteg inom medicinsk forskning har öppnat möjligheter som väcker starka känslor men där de rättsliga aspekterna idag är outredda eller oklara. Uppsala universitet har nu fått möjlighet att satsa på detta viktiga forskningsområde inom juridiken.
Är det värre att bli utsatt för ett mordförsök än en våldtäkt? Vad är egentligen en kränkning och hur kan man sätta en prislapp på den? I en ny avhandling från Uppsala universitet diskuteras hur kränkningsersättning bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra olika kränkningar.
Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Bristen på mätmetoder för ånghalten i kärnkraftverkens härdar kräver stora och dyra säkerhetsmarginaler. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras en mätmetod som bygger på att snabba och långsamma neutroner i härden detekteras. Den kan i förlängningen möjliggöra att kärnkraftverkens kapacitet utnyttjas bättre utan att säkerheten riskeras.
Hjärt-kärl-sjukdomar är väldens vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas. Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.
Mindre kostnader och förkortad utvecklingstid för nya läkemedel, samt en drastisk minskning av antalet människor som utsätts för experimentella läkemedel. Det skulle kunna uppnås om man använde mer av den information som tas fram vid många kliniska prövningar av nya läkemedel. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.