Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
I en ny studie, publicerad i Glob
Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.
Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.
Den frågan ville Linné ha svar på och samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter med dessa. Resultatet sammanställdes noggrant, men analyserades inte förrän nu – 275 år senare, då det också kommer att publiceras av Linnean Society i London.
Rena Lee, ambassadör för havsrättsfrågor och särskilt sändebud för Singapore, och Jan Egeland, generalsekreterare i Norska Flyktingrådet, håller varsin Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala. Rena Lees föreläsning har titeln: “From Sea to Shore: Multilateralism and the Value of International Law”. Jan Egelands har titeln: ”The Lesson from Hammarskjöld for Conflict Resolution Today”.
Förförfattare och skogspatologen Mårten Lind tilldelas 2024 års Disapris för sin bok "När almen tystnar. Om träden vi älskar och dödar". Priset delas ut på Kulturnatten den 14 september då Mårten Lind också håller en kortare föreläsning på temat ”Den trojanska hästen - om exotisk skönhet och inhemska arters död".
Krillen i våra nordliga hav visar hur marina nyckelarter kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt tillsammans med en internationell forskargrupp. Deras studie, som publicerats i Nature Communications, ger enligt forskarna viktig kunskap som kan bidra till att skydda marina ekosystem när klimatet förändras.
Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Fyndet är gjort mer än 50 mil söder om det senast kända utbredningsområdet och är släkt med virus från Finland och Karelen. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord i sama
Ökad vattentillgången i områden med extrem torka i Afrika söder om Sahara, kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det ge allvarliga konsekvenser för deras försörjningsmöjligheter. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Nature Climate Change.
Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.
I en av de hittills största studierna av djur i deras naturliga miljö har arvsmassan hos nästan 4 000 Darwinfinkar kartlagts mycket detaljerat. Det internationella forskarlaget, som letts från Uppsala universitet, har därigenom kunnat avslöja den genetiska bakgrunden för evolutionära förändringar som skett över flera generationer hos fyra olika arter. Resultaten publiceras i Science.
För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.
Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.
För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.
Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.
Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden