#WorldHearingDay - Folkhälsomedvetande saknas hos beslutsfattare

 Folkhälsomedvetande om hörselnedsättningens konsekvenser saknas

Idag firas #WorldHearingDay. Folkhälsoperspektivet måste bli tydligare för ansvariga i respektive länder, inte minst i Sverige.

I maj 2017 antog WHO (World Health Organisation) en handlingsplan som visar på den globala kostnaden för obehandlad hörselnedsättning. WHO uppskattade att över 360 miljoner människor (varav 32 miljoner barn) lever med hörselnedsättning - 5 procent av världens befolkning. Antalet ökar successivt. Den globala kostnaden uppskattas av WHO till 750 miljarder USD!

Ändå saknas ett folkhälsomedvetande.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Stora samhällsvinster är möjliga om ansvariga för sjukvårdens ekonomi erövrar ett större folkhälsomedvetande. Insikter krävs dessutom vilka konsekvenserna är, vid brist på prioritering av cochleaimplantat/hörselimplantat-behandling. Entydig forskning visar att alla våra sinnen är viktiga och förlust av sinnesfunktioner kan inte enbart ses som ”funktionsvariationer” utan som förlust i hjärnaktivitet (neurologiska funktioner). I Sverige behöver vi hälsa- och policystrategier för att optimal hälsa ska vara en möjlighet för alla under sin levnad.

Barn med dövhet/hörselnedsättning måste garanteras en optimal kontinuerlig vård och hörselhabilitering under hela sin levnad, för att erbjudas möjligheter att utveckla hörsel, tal, språk och kognitiva förmågor. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är priset för utanförskap gigantiskt för samhället!

Risken för demens störst vid hörselnedsättning

För vuxna krävs hälsa- och policystrategier för att alla ska kunna bibehålla god hälsa under åldrandet. Optimering av alla sinnesfunktioner är viktigt. Evidens finns att för varje 10 decibels hörselnedsättning ökar risken för demens. Cirka 35 procent av demensfallen skulle kunna mildras genom att människor slutar röka, ökar den fysiska aktiviteten, minskar social isolering och vårdar sin mentala hälsa. Störst risk för demens har dock personer med hörselnedsättning. Det finns behov hos Folkhälsomyndigheten att bedriva upplysning om detta.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Folkhälsomyndigheten anger att ”Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete”. Ansvariga inom sjukvården/landstingen måste snarast prioritera adekvata resurser till hörselprevention (vaccinering, hörselscreening av nyfödda såväl som äldre över 65 år) och hörselfrämjande/bevarande behandling för ökad livskvalitet. Folkhälsomyndigheten bör snarast verka för att tydliggöra den ekonomiska besparing för samhället som behandling av hörselnedsättning är.

Barn och vuxna med cochleaimplantat/hörselimplantat eller andra typer av hörapparater måste kunna lita på att sjukvården prioriterar dem som patientgrupp utifrån ett livsperspektiv. Konsekvenserna av att inte höra är gigantiska både för individen och samhället.

Det är dags att  beslutsfattare förstår kostnaderna av att inte behandla hörselnedsättning!

Idag firas #WorldHearing Day globalt. Vi blir fler och fler som är organiserade och kommer att driva dessa frågor nationellt såväl som internationellt. #WorldHealthDay är början på en informationskampanj för att göra beslutsfattare medvetna.

KONSEKVENSERNA AV HÖRSELNEDSÄTTNING KOMMER ATT DRABBA MÅNGA AV OSS  - KANSKE DIG OCKSÅ!

BARNPLANTORNA