​Bristande livsmedelssäkerhet är en dålig affär

Sambandet mellan finansiell risk och risk för livsmedelssäkerheten med skadade eller sjuka konsumenter är i teorin glasklar. Trots detta tenderar livsmedelssäkerhet att få en nedprioriterad roll i många företag. Ett aktuellt och illustrerande exempel på hur bristande livsmedelssäkerhet kan få stora finansiella konsekvenser går att finna i den amerikanska restaurangkedjan Chipotle Mexican Grill.

Restaurangkedjan Chipotle Mexican Grill ägdes av McDonalds mellan åren 1998-2005 och drev upp den från 13 till 500 st restauranger. Under 2006 noterades bolaget på börsen till priset 22 dollar. Tillväxten och aktievärderingen sköt i höjden. Företaget ansågs vara en framgångssaga och det var investerares favorit under flera år. I januari 2015 uppmärksammandes även företaget av president Obama som besökte en av de ca 2000 restaurangerna. Aktiekursen nådde i augusti 2015 sin all time high på drygt 750 dollar.

Men under hösten 2015 kom smällarna. Företaget kopplades samman med en rad sjukdomsutbrott orsakade av salmonella, varianter av e-coli samt norovirus. Minst 500 personer i USA insjuknade till följd av utbrotten. Lyckligtvis ledde detta inte till dödsfall. Men kundernas och aktiemarknadens dom var hård. Aktien störtdök och under första kvartalet 2016 rapporterade företaget för första gången röda siffror. Under de tre första kvartalen 2016 har försäljningen sjunkit markant. Media och bloggare har rapporterat negativt om bolaget och nära hundra konsumenter har stämt bolaget för sina skador. Aktiekursen har inte återhämtat sig efter fallet och handlas idag till runt 425 dollar.

Företaget införde åtgärder genom att bl.a. knyta till sig livsmedelssäkerhetskompetens till en ledande befattning och en omfattande utbildningsinsats för personalen. En något annorlunda åtgärd för att locka tillbaka kunderna och få fart på försäljningen är en kampanj där de skänker bort burritos för miljonbelopp. Grundorsakerna till utbrotten är ännu inte helt utredda.

Det är lätt att vara efterklok. Men de finansiella riskerna för att inte arbeta proaktivt och förebyggande med livsmedelssäkerhet är enorma för alla företag i livsmedelskedjan. Så här i efterhand är det sannolikt så att aktieägare, styrelse och ledning för företaget i exemplet hade önskat större fokus på frågan.

Vad beror det på att livsmedelsföretag inte agerar proaktivt och hanterar risker bättre? Det kan finnas många förklaringar. Det kan vara kopplat till kunskap och medvetenhet. Har ägare, styrelse och ledning tillräcklig kunskap inom livsmedelssäkerhet, risker och fall i omvärlden? Certifieringar och myndighetsbesök som förlöper utan problem kan skapa en falsk trygghet. Personer med god insyn i den operativa verksamhetens realiteter inom kvalitetsfrågor och hygien har inte alltid den position att de får gehör. Det kan även vara en marknadssituation med hård prispress eller dålig ekonomi och lönsamhet som gör att frågan, medvetet eller omedvetet, prioriteras ned.

Ägare, styrelse och verkställande ledning i livsmedelsföretag måste alla ställa rätt frågor och kravställa verksamheten på olika sätt med olika tidshorisont. Beaktas risker med livsmedelssäkerhet i företagets strategi? Är nuvarande och potentiella risker förknippade med livsmedelssäkerhet bedömda och hur påverkar de företagets balansräkning? Vad skulle hända med upparbetad goodwill om företaget blev inblandad i en skandal? Vilken kultur finns i företaget och vilket budskap förmedlas av ledare på olika nivåer? 'Det som mäts blir gjort’ är en bra fras som kan vara en utgångspunkt. Vad mäter vi idag inom livsmedelssäkerhet? Mäter vi rätt saker och i tillräcklig omfattning? Vilken återrapportering relaterat till prestation och resultat vill ledningen ha och vilka slutsatser dras?

Är livsmedelssäkerhet inte uppe på agendan alls kan det bli en riktigt dålig affär.