Hoten mot marken kartläggs

En växande världsbefolkning måste hantera allt mer angelägna frågor om livsmedelssäkerhet, översvämningar och torka, liksom frågor om föroreningar som hotar jordbrukets produktivitet och miljön. Svaren på alla dessa angelägna frågor kan finnas i marken. Nu samlas forskare från 27 olika organisationer från hela Europa, däribland Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), för att inventera dagens problem och för att hitta metoder för att förhindra de stora hoten mot marken.

Marken är grunden för livsmedelsproduktionen och fungerar också som ett filter för vattnet som används av människor och växter. I marken cirkulerar och lagras näringsämnen som är viktiga för allt liv. Marken har en viktig vattenhållande funktion som kan dämpa verkningar av både torka och översvämningar och kan lagra kol för att motverka klimatförändringar.

Marken måste skyddas och bevaras
På grund av växande mänsklig inblandning och icke hållbar förvaltning av markresursen utsätts marken för ökat hot från en rad olika processer, t.ex. jorderosion, markpackning, ökenspridning, försaltning, hårdgörning av mark, föroreningar och förlust av organiskt material och biologisk mångfald. Marken måste skyddas och bevaras för att säkerställa att funktioner och tjänster som är till nytta för hela samhället inte försvinner eller minskar.

Identifiera hot, finna lösningar, nå ut med resultat
Med markens centrala betydelse som utgångspunkt finansierar EU med drygt 8,5 miljoner euro ett femårigt forskningsprojekt som ska undersöka åtgärder för att förebygga och åtgärda markförstöringen i Europa. Projektet, med titeln RECARE, samlar ett tvärvetenskapligt team för att utvärdera de nuvarande hoten mot marken och för att hitta innovativa lösningar för att förhindra ytterligare markförstöring i hela Europa, från Island till Cypern. Forskare från 27 olika organisationer, bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samlas i ett gemensamt projekt för att inventera dagens problem och finna metoder för att förhindra de största hoten mot marken.

– Det som är spännande med det här projektet är att det syftar till att studera markfrågan i hela Europa. RECARE innehåller 17 fallstudier som tar upp hot mot marken över hela Europa. I fallstudierna försöker man finna lämpliga lösningar som kombinerar vetenskaplig och lokal kunskap, säger professor Coen Ritsema, vid institutionen för markfysik och markhushållning, universitetet i Wageningen, och koordinator för projektet.

God kommunikation är avgörande för att optimera värdet av forskning och resultaten i projektet kommer kontinuerligt spridas via en särskild ”RECARE Information Hub”. Det är viktigt att forskningsresultaten delas mellan forskare, men ännu viktigare att resultaten når ut till dem som arbetar med att ge råd om hur vi sköter våra jordar, till gagn för oss alla.

SLU-forskarnas medverkan
SLU-forskare vid avdelningen för jordbearbetning och hydroteknik vid institutionen för mark och miljö ska framför allt arbeta med möjligheterna att minimera förlusten av organiskt material vid odling av organogena jordar. Arbetet sker i samarbete med Alterra, Wageningen i Nederländerna. Till uppgifterna hör även arbete som rör markpackning i samarbete med Århus universitet i Danmark.

Mer information om RECARE:
http://www.recare-project.eu/
RECARE Information Hub: http://www.recare-hub.eu
Twitter: https://twitter.com/RECARE_EU
Vimeo: http://vimeo.com/channels/RECARE

Kontakter för ytterligare information:
Professor Coen Ritsema, projektsamordnare för RECARE-projektet, universitetet i Wageningen, Nederländerna: tel:  +31 317 48 65 17, coen.ritsema@wur.nl.

Ansvariga för kommunikation och informationsaktiviteter inom RECARE-projektet är The Countryside and Community Research Institute, University of Gloucestershire, UK. Kontakta Jane Mills: tel: +44 1242 71 4137, jmills@glos.ac.uk.

Koordinator i Sverige:
Kerstin Berglund, forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU: 018-67 11 85, kerstin.berglund@slu.se.