Gå direkt till innehåll
Fisk på menyn vanligast i väst

Pressmeddelande -

Fisk på menyn vanligast i väst

Rapporten, som bygger på fakta från fyra olika undersökningar från 2013, djupdyker i svenskarnas matvanor, attityder och köpbeteenden kring fisk och skaldjur. Ett av de tydligaste resultaten är att mat från havet har en stark ställning bland svenska konsumenter.

7 av 10 äter fisk varje vecka

Så många som 7 av 10 svenskar (70 procent) äter fisk minst en gång i veckan och fler än var tredje person (36 procent) minst två gånger i veckan. Bara 4 procent av personerna i undersökningen äter fisk mer sällan än en gång i månaden.

Det finns dock tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Ju äldre man är, desto oftare äter man fisk. I åldersgruppen 50 år eller äldre är det 77 procent som uppger att de äter fisk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för åldersgrupperna 30-49 år och 20-29 år är 66 procent respektive 64 procent.

Även när svensken går på restaurang är fisk populärt. Ungefär var fjärde person (27 procent) äter fisk på restaurang minst en gång i månaden. 8 av 10 svenskar (81 procent) äter fisk på restaurang någon gång under året, medan 43 procent gör det minst fyra gånger per år.

Fisk vanligast till middag

När svenskarna äter fisk gör de det helst till middag – oavsett om det gäller vardagar eller helger. Det finns dock tydliga regionala skillnader. Västsvenskarna är de som i störst utsträckning brukar äta fisk till lunch och middag, såväl på vardagar som på helger. Norrlänningarna är däremot mer skeptiskt inställda till fisk och är de som i minst utsträckning väljer fisk till lunch och i näst minst utsträckning till middag.

Ugnsstekt fisk är favoriträtten

Svenskarnas favoritfiskrätt är ugnsstekt fisk (20 procent), näst populärast är panerad fisk (13 procent), följt av fiskgratäng (11 procent) på tredje plats.

Men smaken varierar. Den ugnsstekta fisken är klart mest populär i övre Norrland, fiskgratäng är mest omtyckt i mellersta Norrland och sushi är överlägset populärast i Stockholmsregionen.

Även mellan olika åldrar finns det intressanta skillnader. Medan sushi är den näst mest populära rätten i åldersgruppen 30-39 år (16 procent) går den inte alls hem i åldersgruppen 56-80 år (1 procent). Fiskgratäng är å andra sidan klart populärast bland äldre personer, 56-80 år (15 procent), och inte alls lika omtyckt bland personer mellan 20 och 39 år (8 procent).

Trots rådande GI- och LCHF-trender så är det fortfarande potatis som är svenskens favorittillbehör till fisk. 7 av 10 (65 procent) äter helst potatis till fisk, medan 17 procent föredrar grönsaker och 10 procent ris. Bara 4 procent föredrar att ha pasta till fisken.

Laksen – svenskarnas favoritfisk

Laks är svenskarnas absoluta favoritfisk. Det är både den fisk som köps mest i butik och den som föredras till lunch och middag. 34 procent av all fisk som svenskarna köper i butik utgörs av laks och i snitt äter svensken 5,8 kilo per person och år. Näst mest köper svensken sill/strömming (16 procent av de totala fiskköpen), följt av räkor (14 procent) på tredje plats.

Laks är också den fisk som svensken föredrar både i hemmet och på restaurang. 43 procent av svenskarna uppger att de på vardagarna föredrar laks. På helgerna är motsvarande siffra 41 procent. Näst populärast är torsk och på tredje plats kommer spättan.

På restaurang är svensken mer öppen för andra fisksorter, men det är fortfarande nästan var tredje person (31 procent) som föredrar laks. Torsk är inte lika populärt på restaurang som när vi är hemma, medan hälleflundran är en typisk restaurangfisk.

Kvaliteten styr fiskköpet

När svensken ska köpa fisk är det kvaliteten som är överlägset viktigast. Fler än 8 av 10 svenskar (84 procent) anser att kvalitet är viktigt när de köper fisk och kvinnorna (87 procent) är mer kvalitetsmedvetna än männen (81 procent).

Pris (69 procent) och ursprung (65 procent) är också viktiga faktorer. Även här är kvinnor mer medvetna konsumenter än män. 73 procent av kvinnorna och 64 procent av männen anser att priset är viktigt. Motsvarande siffror för ursprunget är 70 procent av kvinnorna och 61 procent av männen. Störst skillnad mellan könen är det dock vad gäller miljömärkning, där 61 procent av kvinnorna och 49 procent av männen anser att det är viktigt.

Viktigast vid köp av fisk (totalt)

1. Kvalitet 84 %

2. Pris 69 %

3. Ursprung 65 %

4. Miljömärkning 55 %

5. Ekologiskt producerad 41 %

6. Varumärke 35 %

Om undersökningarna

Statistiken i rapporten Sjömat i Sverige 2013 kommer från fyra separata undersökningar genomförda på uppdrag av Norges sjömatråd:

  • Seafood Consumer Insight 2013 , genomförd av TNS Gallup. 2 011 respondenter i Sverige.
  • Consumption of Seafood 2008-2012, Sweden, genomförd av GFK. Konsumtionsdata från panel bestående av svenska hushåll.
  • Undersökning om fiskvanor september 2013 – allmänheten, genomförd av Cint/Snabba Svar. 1048 respondenter.
  • Undersökning om fiskvanor september 2013 – föräldrar, genomförd av Cint/Snabba Svar. 1011 respondenter (föräldrar med barn upp till 13 år).

Ladda ned hela rapporten här.

Ämnen

Kategorier


Norges sjömatråd är den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation. Norges sjömatråd har sitt huvudkontor i Tromsö samt kontor på tolv av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige. Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur. Norges sjömatråd är ett statligt aktiebolag som ägs av det norska Närings- och fiskeridepartementet. För ytterligare information, besök www.norskfisk.se.

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.