X8tubzmz5plmbvllukus

Nu är skreien här

Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2017 10:08 CET

Nu är det åter igen dags för svenskarna att njuta av färsk norsk torsk när den är som bäst. Varje år mellan januari och april kommer skreien till nordnorska kusten för att leka. Den långa vandringen från Barents hav ger fisken ett mycket delikat kött som är muskulösare, fastare och vitare än vanlig torsk – det är den förvandlingen som gör att torsken blir skrei.

Ddfoved7zoqssid0hugq

Stor okunskap om lax och graviditet, visar ny undersökning – sushikedja inför färsk rå lax på menyn för gravida

Pressmeddelanden   •   Sep 06, 2017 09:15 CEST

Sju av tio svenskar förknippar rå lax med hälsorisker för gravida, och sex av tio anser att gravida helt bör undvika det, visar en ny undersökning från Kantar TNS/Norges Sjömatråd. Detta trots Livsmedelsverkets råd att färsk, odlad rå lax är säker mat för gravida. Nu ändrar Sveriges största sushikedja, Sushi Yama, sina menyer och inför rå, norskodlad lax som standardingrediens i ”mammasushi”.

Bews9jectkk4jdbcfnfa

Så grillar du lax i sommar

Pressmeddelanden   •   Jul 10, 2017 13:30 CEST

Sommaren och grillsäsongen är här. Norges sjömatråd vill inspirera fler till att våga lägga lax på grillen i sommar, och tipsar nu om fyra enkla knep för att få fisken att bli helt perfekt.

G3klbsf31rafiidmgul0

Norsk lax är helt fri från antibiotika

Pressmeddelanden   •   Jun 30, 2017 10:05 CEST

Förra året serverades 13 miljoner måltider norsk lax runt om i världen och ingen av dem innehöll antibiotika. Nya siffror visar dessutom att användningen av antibiotika inom norsk laxodling aldrig har varit så låg som nu. Endast fem anläggningar rapporterade användning under 2016, vilket motsvarar mindre än en procent av den totala norska laxodlingen.

Onnkgj03pfll2sdhdhf6

​Fira årets midsommar med sillen på grillen

Pressmeddelanden   •   Jun 21, 2017 09:02 CEST

Ingen sommar utan norsk sill. Norges sjömatråd bjuder på två sillrecept perfekta för den stundande midsommarfesten. Testa en ny midsommarklassiker med grillad sill – eller utmana dig själv i att lägga in egen sill inspirerad av Johan Backeus – 2017 års vinnare av Årets Kock.

Z30hheeaa1eutuqljitm

Här är Nationaldagssillen ­– gjord på svenska smaker och norsk sill av Johan Backeus

Pressmeddelanden   •   Jun 02, 2017 11:25 CEST

Den 6 juni är det inte bara nationaldagen utan också Sillens dag. Inför dubbelfirandet har Norges sjömatråd och Johan Backeus, Årets Kock 2017, tagit fram Nationaldagsillen – en kombination av norsk sill och svenska säsongs-delikatesser såsom ramslök och enbär. – Lägg in den nu så blir den perfekt att avnjuta på nationaldagen, säger Johan Backeus.

Avhk9l5hqdf6yep1dynl

Nya rön: norsk torsk ska tinas snabbt – 30 minuter i kallt vatten, rekommenderar forskare

Pressmeddelanden   •   Apr 21, 2017 10:33 CEST

När svenskarna köper torsk väljer 8 av 10 (79 %) att köpa fryst torsk. Nofima, som är ett av Europas största forskningsinstitut inom vattenbruk, fiske och livsmedel, har gjort omfattande tester för att studera bland annat vilken betydelse hastigheten på upptining har för torskens vätskeförlust och kvalitet.

Media no image

Missvisande information om etoxikin i odlad lax

Nyheter   •   Feb 21, 2017 16:24 CET

I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.

– Testet ger intryck av att lax innehåller för stora mängder etoxikin och att det skulle innebära en hälsorisk att äta lax. Tyvärr bidrar det till att skapa onödig oro bland konsumenter, säger Line Kjelstrup, Sverigechef på Norges sjömatråd.

Internationella sjöfartslagar kräver användning av etoxikin av säkerhetsskäl.

Världshälsoorganisationens (WHO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) oberoende expertkommitté har fastställt riktlinjer för accepterat dagligt intag (ADI) av etoxikin.

Testfakta framställer sina testresultat som alarmerande, men faktum är att de högsta nivåerna i undersökningen (283 mikrogram) ligger långt under WHO:s accepterade nivå.

– Det finns med andra ord ingen anledning att oroa sig, säger Line Kjelstrup.

Accepterat dagligt intag av etoxikin är på 0,005 milligram per kilo kroppsvikt per dag. Det innebär att en person på 70 kg kan äta 0,35 miligram per dag (0,005 x 70 = 0,35 milligram) utan att överskrida ADI. I Testfaktas analys är den högsta påträffade nivån 283 mikrogram per kilo. Omräknat innebär detta 0,084 milligram etoxikin i 300 gram lax (motsvarar en stor portion lax), vilket är betydligt lägre än WHO:s ADI på 0,35 milligram per dag.

För ett barn på 20 kilo kan det accepterade dagliga intaget av etoxikin beräknas till 0,10 milligram. Det innebär att ett barn kan äta upp till 300 gram lax varje dag utan att överstiga WHO:s ADI.

– Testfakta hävdar att ett barn som väger 20 kg inte kan äta mer än 100 gram lax per dag. Denna slutsats är helt fel, det är ingen fara att äta lax. Tvärtom kan man vid för låg fiskkonsumtion gå miste om stora hälsofördelar, säger Line Kjelstrup.

Den norska fiskindustrin följer noggrant den lagstiftning och de rekommendationer som gäller. Sedan 16 år tillbaka genomför NIFES (Nasjonalt institutt for ernærings- og sjømatforskning i Norge) årligen tester på 12 000 laxar. Testerna genomförs i enlighet med EU:s krav och offentliggörs på NIFES webbplats. Norska hälsomyndigheter håller fast vid rekommendationen om att äta fet fisk och även svenska Livsmedelsverket rekommenderar att äta fisk 2-3 gånger per vecka.

Etoxikin är en syntetisk antioxidant som IMO (International Maritime Organisation) kräver att man tillsätter i fiskmjöl eftersom det motverkar att fettet i mjölet oxiderar. Om man inte tillsätter etoxikin finns en brand- eller explosionsrisk i samband med transporten. Oxidering riskerar även de viktiga Omega-3-fettsyrorna i laxen.

De norska foderföretagen följer föreskrifter om noggrann uppföljning av leverantörer genom dokumentation och revision. Det finns en global standard för riktlinjer för hur kraven på laxfoder utformas. Dessutom har Norge egen lagstiftning och regelverk för att förtydliga kraven.

Det pågår just nu diskussioner inom EFSA (European Food Safety Authority) angående den lagstadgade användningen av etoxikin i fiskfoder. Den norska fiskindustrin välkomnar ett klargörande och kommer att följa bestämmelser och riktlinjer kring detta.

I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.

Läs vidare »
Fawjse0n7nddymhlxdv1

Extra viktigt att äta lax under vintern

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2016 14:57 CET

Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan, bland annat för tillgodose behovet av D-vitamin. För oss nordbor är det extra viktigt med D-vitamin under årets mörka månader eftersom kroppen endast bildar D-vitamin på egen hand under sommaren när solen står högt.

Media no image

Fakta om laxlus

Nyheter   •   Nov 11, 2016 19:21 CET

Vad är en laxlus?
Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.

Laxlusen utvecklas genom tio stadier. I den inledande fasen flyter den med vattnet och kan spridas över stora områden. När den fäster sig vid en värdfisk, växer den ytterligare och till slut blir den vuxen nog att reproducera sig. En vuxen hona är 12 millimeter (29 mm med äggsträngar, en vuxen hane är 6 mm).

Hur lever laxlusen?
Laxlusen lever och förökar sig på lax och öring i saltvatten, och finns hos fisk i havsodlingar och hos havsöring som lever i fjordarna och i kustvattnet hela året. Laxlusen följer med, och faller av från, vildlaxen när den kommer in i fjordarna för att leka i älvarna. Stora förekomster av laxlus kan skapa problem för såväl den odlade som den vilda laxen. Däremot påverkas inte livsmedelssäkerheten eller kvaliteten på laxen.

Norge har såväl viktiga vildlaxstammar som en omfattande havsbruksnäring. Det är viktigt att ta hänsyn till båda. Havsbruk innebär att antalet fiskar i havet ökar, därmed ökar också antalet värdar för laxlus. Branschen har därför som mål att hålla låga nivåer av laxlus i anläggningarna. Laxlusen reproducerar sig året om, men det sker i en snabbare takt när temperaturen ökar, framför allt mot slutet av sommaren.

När behandlar man mot laxlus?
Behandling mot laxlus inom havsbruket sätts in när det i genomsnitt är 0,5 lus per fisk. Behandling sker genom bad eller via fodret. I vissa fall använder man också putsarfiskar (läs mer om behandlingsformer nedan). Eftersom laxlusen utgör en stor utmaning för odlingarna, forskar man på alternativa behandlingsmetoder. I vissa områden har man sett att laxlus från odlingar kan smitta vild fisk, varför man också ständigt utvecklar och forskar kring driftsrutiner, behandlingsformer samt ett vaccin mot laxlus.

Vad gör man för att hindra spridning av laxlus?
Havsbruksindustrin och myndigheterna samarbetar för att säkerställa en god kontroll av laxlusnivåer. På våren är det ett extra fokus på att hålla nere nivåerna, eftersom den minsta sorten av vild lax (smolt) då inleder sin resa från älvarna, via fjordar och ut i havet.

Den odlade fisken övervakas genom att man kontrollerar nivåerna av laxlus minst var fjortonde dag. Alla räkningar rapporteras till norska Livsmedelsverket (Mattilsynet) och finns tillgängligt på lusedata.no.

Resistensutveckling mot dagens behandling är en utmaning och forskningen är därför inriktad på att utveckla alternativa behandlingsmetoder, såsom ett vaccin.

Vilka metoder används för att motverka laxlus?
Havsbruksindustrin använder ett antal olika metoder för kontrollera nivåerna av laxlus.

Det läggs mycket kraft på att utvärdera och samordna resultaten av effekterna av de olika metoder som används vid laxlusbekämpning.

  • Putsarfisk som äter laxlus
  • Mekaniskt avlägsnande, såsom spolning
  • Skyddskjolar
  • Badbehandling med godkända läkemedel
  • Specialfoder
  • Laser som "skjuter" bort laxlusen

Branschens viktigaste strategi är att komma bort från användningen av läkemedel i behandlingen av laxlus, och ett antal nya tekniker utvecklas för att uppnå detta mål. Dessutom pågår det en långsiktig forskning kring utveckling av ett vaccin, samt avel av mer motståndskraftig lax.

För mer information

Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.

Läs vidare »

Om Norges sjömatråd

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.

Adress

  • Norges sjömatråd
  • Skarpögatan 4
  • Box 27829, 115 93 Stockholm
  • Sweden