X8tubzmz5plmbvllukus

Nu är skreien här

Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2017 10:08 CET

Nu är det åter igen dags för svenskarna att njuta av färsk norsk torsk när den är som bäst. Varje år mellan januari och april kommer skreien till nordnorska kusten för att leka. Den långa vandringen från Barents hav ger fisken ett mycket delikat kött som är muskulösare, fastare och vitare än vanlig torsk – det är den förvandlingen som gör att torsken blir skrei.

Avhk9l5hqdf6yep1dynl

Nya rön: norsk torsk ska tinas snabbt – 30 minuter i kallt vatten, rekommenderar forskare

Pressmeddelanden   •   Apr 21, 2017 10:33 CEST

När svenskarna köper torsk väljer 8 av 10 (79 %) att köpa fryst torsk. Nofima, som är ett av Europas största forskningsinstitut inom vattenbruk, fiske och livsmedel, har gjort omfattande tester för att studera bland annat vilken betydelse hastigheten på upptining har för torskens vätskeförlust och kvalitet.

Media no image

Missvisande information om etoxikin i odlad lax

Nyheter   •   Feb 21, 2017 16:24 CET

I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.

– Testet ger intryck av att lax innehåller för stora mängder etoxikin och att det skulle innebära en hälsorisk att äta lax. Tyvärr bidrar det till att skapa onödig oro bland konsumenter, säger Line Kjelstrup, Sverigechef på Norges sjömatråd.

Internationella sjöfartslagar kräver användning av etoxikin av säkerhetsskäl.

Världshälsoorganisationens (WHO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) oberoende expertkommitté har fastställt riktlinjer för accepterat dagligt intag (ADI) av etoxikin.

Testfakta framställer sina testresultat som alarmerande, men faktum är att de högsta nivåerna i undersökningen (283 mikrogram) ligger långt under WHO:s accepterade nivå.

– Det finns med andra ord ingen anledning att oroa sig, säger Line Kjelstrup.

Accepterat dagligt intag av etoxikin är på 0,005 milligram per kilo kroppsvikt per dag. Det innebär att en person på 70 kg kan äta 0,35 miligram per dag (0,005 x 70 = 0,35 milligram) utan att överskrida ADI. I Testfaktas analys är den högsta påträffade nivån 283 mikrogram per kilo. Omräknat innebär detta 0,084 milligram etoxikin i 300 gram lax (motsvarar en stor portion lax), vilket är betydligt lägre än WHO:s ADI på 0,35 milligram per dag.

För ett barn på 20 kilo kan det accepterade dagliga intaget av etoxikin beräknas till 0,10 milligram. Det innebär att ett barn kan äta upp till 300 gram lax varje dag utan att överstiga WHO:s ADI.

– Testfakta hävdar att ett barn som väger 20 kg inte kan äta mer än 100 gram lax per dag. Denna slutsats är helt fel, det är ingen fara att äta lax. Tvärtom kan man vid för låg fiskkonsumtion gå miste om stora hälsofördelar, säger Line Kjelstrup.

Den norska fiskindustrin följer noggrant den lagstiftning och de rekommendationer som gäller. Sedan 16 år tillbaka genomför NIFES (Nasjonalt institutt for ernærings- og sjømatforskning i Norge) årligen tester på 12 000 laxar. Testerna genomförs i enlighet med EU:s krav och offentliggörs på NIFES webbplats. Norska hälsomyndigheter håller fast vid rekommendationen om att äta fet fisk och även svenska Livsmedelsverket rekommenderar att äta fisk 2-3 gånger per vecka.

Etoxikin är en syntetisk antioxidant som IMO (International Maritime Organisation) kräver att man tillsätter i fiskmjöl eftersom det motverkar att fettet i mjölet oxiderar. Om man inte tillsätter etoxikin finns en brand- eller explosionsrisk i samband med transporten. Oxidering riskerar även de viktiga Omega-3-fettsyrorna i laxen.

De norska foderföretagen följer föreskrifter om noggrann uppföljning av leverantörer genom dokumentation och revision. Det finns en global standard för riktlinjer för hur kraven på laxfoder utformas. Dessutom har Norge egen lagstiftning och regelverk för att förtydliga kraven.

Det pågår just nu diskussioner inom EFSA (European Food Safety Authority) angående den lagstadgade användningen av etoxikin i fiskfoder. Den norska fiskindustrin välkomnar ett klargörande och kommer att följa bestämmelser och riktlinjer kring detta.

I ett test som publicerats av Testfakta, och som återges i flera medier idag, förekommer missvisande information om odlad lax och etoxikin, en tillsats som används i fiskfoder i enlighet med internationella sjöfartslagar.

Läs vidare »
Fawjse0n7nddymhlxdv1

Extra viktigt att äta lax under vintern

Pressmeddelanden   •   Dec 19, 2016 14:57 CET

Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan, bland annat för tillgodose behovet av D-vitamin. För oss nordbor är det extra viktigt med D-vitamin under årets mörka månader eftersom kroppen endast bildar D-vitamin på egen hand under sommaren när solen står högt.

Media no image

Fakta om laxlus

Nyheter   •   Nov 11, 2016 19:21 CET

Vad är en laxlus?
Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.

Laxlusen utvecklas genom tio stadier. I den inledande fasen flyter den med vattnet och kan spridas över stora områden. När den fäster sig vid en värdfisk, växer den ytterligare och till slut blir den vuxen nog att reproducera sig. En vuxen hona är 12 millimeter (29 mm med äggsträngar, en vuxen hane är 6 mm).

Hur lever laxlusen?
Laxlusen lever och förökar sig på lax och öring i saltvatten, och finns hos fisk i havsodlingar och hos havsöring som lever i fjordarna och i kustvattnet hela året. Laxlusen följer med, och faller av från, vildlaxen när den kommer in i fjordarna för att leka i älvarna. Stora förekomster av laxlus kan skapa problem för såväl den odlade som den vilda laxen. Däremot påverkas inte livsmedelssäkerheten eller kvaliteten på laxen.

Norge har såväl viktiga vildlaxstammar som en omfattande havsbruksnäring. Det är viktigt att ta hänsyn till båda. Havsbruk innebär att antalet fiskar i havet ökar, därmed ökar också antalet värdar för laxlus. Branschen har därför som mål att hålla låga nivåer av laxlus i anläggningarna. Laxlusen reproducerar sig året om, men det sker i en snabbare takt när temperaturen ökar, framför allt mot slutet av sommaren.

När behandlar man mot laxlus?
Behandling mot laxlus inom havsbruket sätts in när det i genomsnitt är 0,5 lus per fisk. Behandling sker genom bad eller via fodret. I vissa fall använder man också putsarfiskar (läs mer om behandlingsformer nedan). Eftersom laxlusen utgör en stor utmaning för odlingarna, forskar man på alternativa behandlingsmetoder. I vissa områden har man sett att laxlus från odlingar kan smitta vild fisk, varför man också ständigt utvecklar och forskar kring driftsrutiner, behandlingsformer samt ett vaccin mot laxlus.

Vad gör man för att hindra spridning av laxlus?
Havsbruksindustrin och myndigheterna samarbetar för att säkerställa en god kontroll av laxlusnivåer. På våren är det ett extra fokus på att hålla nere nivåerna, eftersom den minsta sorten av vild lax (smolt) då inleder sin resa från älvarna, via fjordar och ut i havet.

Den odlade fisken övervakas genom att man kontrollerar nivåerna av laxlus minst var fjortonde dag. Alla räkningar rapporteras till norska Livsmedelsverket (Mattilsynet) och finns tillgängligt på lusedata.no.

Resistensutveckling mot dagens behandling är en utmaning och forskningen är därför inriktad på att utveckla alternativa behandlingsmetoder, såsom ett vaccin.

Vilka metoder används för att motverka laxlus?
Havsbruksindustrin använder ett antal olika metoder för kontrollera nivåerna av laxlus.

Det läggs mycket kraft på att utvärdera och samordna resultaten av effekterna av de olika metoder som används vid laxlusbekämpning.

  • Putsarfisk som äter laxlus
  • Mekaniskt avlägsnande, såsom spolning
  • Skyddskjolar
  • Badbehandling med godkända läkemedel
  • Specialfoder
  • Laser som "skjuter" bort laxlusen

Branschens viktigaste strategi är att komma bort från användningen av läkemedel i behandlingen av laxlus, och ett antal nya tekniker utvecklas för att uppnå detta mål. Dessutom pågår det en långsiktig forskning kring utveckling av ett vaccin, samt avel av mer motståndskraftig lax.

För mer information

Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.

Läs vidare »
Gzgntjkdrbovctafsm1h

Nu lanseras norsk fjordörret – en delikat nyhet inför sommaren

Pressmeddelanden   •   Maj 12, 2016 13:47 CEST

Norsk fjordörret har länge varit en populär råvara bland kockar och entusiaster i Norge, och nu kan även svenskarna få ta del av fisken. Förutom att norsk fjordörret är lätthanterlig är den dessutom, enligt Jimmi Eriksson, vinnare av Årets Kock 2016, en råvara som passar med alla olika smaksättningar.

Media no image

​Vilseledande uppgifter i fiskguide

Pressmeddelanden   •   Maj 04, 2016 17:55 CEST

WWF:s fiskguide som lanserades igår innehåller uppgifter som riskerar att vilseleda svenska konsumenter.

– Den norska torsken från nordöstra Arktis (Norska havet och Barents hav) är MSC-certifierad. Det norska torskfisket är internationellt erkänt som ett av världens bäst förvaltade fisken. Detta borde framgå tydligare i guiden, säger Geir Håvard Hanssen, kommunikationsdirektör för Norges sjömatråd.

I WWF:s fiskguide listas torsk från Barents hav och Nordöstatlanten som gul- respektive rödmärkt. I guiden framgår det inte att den norska torsken är hållbar och certifierad i enlighet med MSC:s (Marine Stewardship Council) standard.

– Uppgifterna i WWF:s fiskguide är motsägelsefulla. Konsumenter som vill äta hållbar sjömat riskerar att bli vilseledda och välja bort hållbar fisk. Guiden förvirrar mer än den förklarar, säger Hanssen.

Det finns även MSC-certifierad sej och räkor från Norge, som ändå listas som gula. WWF:s fiskguide publiceras samtidigt på flera marknader, men med olika innehåll och riktlinjer – WWF ger alltså olika råd till konsumenter i olika länder, trots att guiden bygger på samma information. I Norge listas till exempel torsk, sej och räkor från Barents hav som gröna.

– Svenska konsumenter kan tryggt fortsätta äta torsk, sej och räkor från MSC-certifierade norska fisken – denna sjömat kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder, säger Minna Epps, program director på Marine Stewardship Council (MSC).

Svenska WWF har angett att skälet att lista norsk torsk som gul och röd är att fiskbeståndet ser sämre ut, men norsk expertis delar inte bedömningen.

– Det totala torskbeståndet och lekbeståndet har varit på rekordhög nivå. Att en period med mycket stora bestånd följs av en nedgång är i sammanhanget helt naturligt. Det skulle ske även utan fiske. Vår bedömning är att fisketrycket är närmast optimalt givet beståndet, säger Knut Korsbrekke, forskare på Havforskningsinstituttet, Norges ledande centrum för havsforskning.


Fakta om hållbar norsk fisk

Förvaltningen av det norska fisket baseras på vetenskapliga råd, främst från det internationella havsforskningsrådet ICES. Den norska förvaltningen av torsk-, sej- och räkbestånden i Nordöstatlanten (inklusive Barents hav) och Skagerrak följer samma principer.

  • All norsk torsk som fångas i Barents hav är MSC-certifierad på beståndsnivå. Dessutom är all norsk torsk som fångas norr om 62:a breddgraden MSC-certifierad.
  • Hela det norska sejfisket är MSC-certifierat på beståndsnivå.
  • Allt räkfiske i Norska havet och Barents hav är MSC-certifierat på beståndsnivå och den norska delen av räkfisket i Nordsjön och Skagerrak (Norska rännan) är under certifiering.
  • MSC-märkningen används inte alltid i handeln, bland annat av kostnadsskäl. Det är upp till varje enskild producent att använda märkningen i butik. Därför finns det norsk sjömat i butik som inte är märkt med MSC-logon – men som likväl kommer från MSC-certifierade bestånd.

För mer information

Geir Håvard Hanssen, Kommunikationsdirektör, Norges sjömatråd ghh@seafood.no, +47 950 52 001 

Norges sjömatråd är den norska fiskeindustrins egen marknadsorganisation. Norges sjömatråd har sitt huvudkontor i Tromsö samt kontor på tolv av de viktigaste fisk- och skaldjursmarknaderna, däribland Sverige. Verksamheten finansieras av en lagstadgad exportavgift på fisk och skaldjur. Norges sjömatråd är ett statligt aktiebolag som ägs av det norska Närings- och fiskeridepartementet. För ytterligare information, besök www.norskfisk.se.

WWF:s fiskguide som lanserades igår innehåller uppgifter som riskerar att vilseleda svenska konsumenter. I guiden listas till exempel torsk från Barents hav och Nordöstatlanten som gul- respektive rödmärkt. I guiden framgår det inte att den norska torsken är hållbar och certifierad i enlighet med MSC:s (Marine Stewardship Council) standard.

Läs vidare »
Media no image

Norska bestånden av torsk, sej och räkor är hållbara och MSC-märkta

Nyheter   •   Maj 03, 2016 15:07 CEST

Idag presenterades svenska Världsnaturfondens (WWF) fiskguide. Med anledning av WWF:s rekommendationer kring bland annat torsk, sej och räkor, vill Norges sjömatråd klargöra att svenska konsumenter tryggt kan fortsätta äta torsk, sej och räkor från Norge – den norska sjömaten kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder.

Det norska fisket är kontrollerat och hållbart. Förvaltningen baseras på vetenskapliga råd, främst från det internationella havsforskningsrådet ICES. Den norska förvaltningen av torsk-, sej- och räkbestånden i Barents hav och Skagerrak följer samma principer.

  • All norsk torsk som fångas i Barents hav är MSC-certifierad på beståndsnivå. Dessutom är all norsk torsk som fångas norr om 62:a breddgraden MSC-certifierad.
  • Hela det norska sejfisket är MSC-certifierat på beståndsnivå.
  • Allt räkfiske i Norska havet och Barents hav är MSC-certifierat på beståndsnivå och den norska delen av räkfisket i Nordsjön och Skagerrak (Norska rännan) är under certifiering.

MSC-märkningen används inte alltid i handeln, bland annat av kostnadsskäl. Det är upp till varje enskild producent att använda märkningen i butik. Därför finns det norsk sjömat i butik som inte är märkt med MSC-logon – men som likväl kommer från MSC-certifierade bestånd.

WWF:s ändrade riktlinjer för torsk från Barents hav stämmer inte med den bild som norska myndigheter har.

– Det totala torskbeståndet och lekbeståndet har varit på rekordhög nivå. Att en period med mycket stort bestånd följs av en nedgång är i samman­hanget helt naturligt. Det skulle ske även utan fiske. Vår bedömning är att fisketrycket är närmast optimalt givet beståndet, säger Knut Korsbrekke, forskare på Havforskningsinstituttet, Norges ledande centrum för havsforskning.


För mer information

Geir Håvard Hanssen, Kommunikationsdirektör, Norges sjömatråd

ghh@seafood.no, + 47 950 52 001

Klargörande med anledning av svenska WWF:s fiskguide: Idag presenterades svenska Världsnaturfondens (WWF) fiskguide. Med anledning av WWF:s rekommendationer kring bland annat torsk, sej och räkor, vill Norges sjömatråd klargöra att svenska konsumenter tryggt kan fortsätta äta torsk, sej och räkor från Norge – den norska sjömaten kommer från hållbara bestånd och är fiskad med hållbara metoder.

Läs vidare »
Media no image

Sturehof tilldelas Merroir Award 2016

Nyheter   •   Mar 08, 2016 00:39 CET

Restaurang Sturehof i Stockholm tilldelas White Guide Merroir Award 2016 med motiveringen ”För att med en alltmer hållbar och ursprungsförsäkrad varuförsörjning ständigt utveckla en av landets främsta klassiska fiskkrogar – senast med förlängning i separata ostron- och skaldjursbarer och en sprittande fräsch fiskmarknad.”

White Guide utser varje år Sveriges främsta restauranger i olika kategorier. Merroir Award delas ut för andra året i rad och belönar nyskapande arbete med sjömat med merroir som utgångspunkt.

Norges sjömatråd har tagit initiativet att utveckla begreppet merroir och ett nytt vokabulär kring hur vi beskriver fiskens smak. Samma fisk från olika vatten och som lever i olika förhållanden kan uppvisa lika stora skillnader i arom och smak som samma druva från olika terroirer.

Merroir ([mεʀwaʀ] på franska) kommer från ordet ”mer”, som betyder hav. Merroir uttrycker hur havet påverkat smaken hos det som lever av och i havet, såsom fisk och växter. Det finns flera merroir-faktorer som anses påverka smaken:

  • I vilket hav fisken/växten har vuxit upp (födelseplats)
  • Vad den har ätit (föda)
  • När på året den fångats/skördats (fångsttillfälle)
  • Var den har fångats/skördats (fångstplats)

Övriga nominerade till Merroir Award 2016:

Imouto, Stockholm: För att ha lyft sushikonsten i Sverige till nya höjder med unik förståelse för vad marina råvaror gömmer i form av smak- och textursensationer, dramatiserat i ett intimt och frejdigt format.

Koka, Göteborg: För att centrera sin gastronomi kring den västkustska sjömaten, inte bara de marina högdjuren utan också bifångst som ofta kastas överbord – och för att ta vara också på udda delar på fisken.

Musselbaren, Ljungskile: För att tillgängligt och underhållande lyfta fram blåmusslan, en av västerhavets läckraste och mest hållbara delikatesser som förtjänar en mycket större plats på krog- och hemmabord.


För mer information, vänligen kontakta:
Sigmund Bjørgo, Sverigechef Norges sjömatråd
sb@seafood.no
Tel: +47 (0) 975 26 063

Matilda Konkell, Golin, presskontakt Norges sjömatråd
matilda.konkell@golin.com
Tel: 070-924 87 44

Restaurang Sturehof i Stockholm tilldelas White Guide Merroir Award 2016 med motiveringen ”För att med en alltmer hållbar och ursprungsförsäkrad varuförsörjning ständigt utveckla en av landets främsta klassiska fiskkrogar – senast med förlängning i separata ostron- och skaldjursbarer och en sprittande fräsch fiskmarknad.”

Läs vidare »
I0wfieo1jyavata3b2pa

Nu är det äntligen skreisäsong

Pressmeddelanden   •   Jan 19, 2016 10:15 CET

Efter vandringen från Barents hav till den nordnorska kusten blir den nordarktiska torsken till skrei – med ett muskulösare, fastare och vitare kött. Säsongen för skrei – norsk torsk när den är som bäst – börjar nu i januari och varar till april.

Om Norges sjömatråd

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.

Adress

  • Norges sjömatråd
  • Skarpögatan 4
  • Box 27829, 115 93 Stockholm
  • Sweden