Gå direkt till innehåll
Skördetid för svenskt vin

Nyhet -

Skördetid för svenskt vin

För tio år sedan hade nästan ingen hört talas om svenskt vin. Nu breder vinodlingarna ut sig över södra Sverige och branschen växer för varje år. Vi besöker Skåne och några av pionjärerna inom svensk vinproduktion.

Murat Sofrakis vandrar mellan rankorna på vingården i Flädie. Då och då stannar han upp, granskar en klase eller provsmakar en druva. Ansiktsuttrycket är samlat. Det är en viktig dag idag. Idag ska alla gårdens gröna druvor skördas.

Murat, eller ”Murre” som han brukar kallas, är vinmakare på Flädie Vinproduktion. Tillsammans med sin fru Lena Jörgensen driver han även Vingården i Klagshamn strax söder om Malmö. Såhär i skördetider innebär det många långa arbetspass för Murre.

­– Det är enormt hektiskt. Vi skördar under ett par veckor i september och oktober. Då blir det 20 arbetstimmar per dygn, säger han.

Som vinmakare är Murre sällan själv den som plockar druvor. Istället ansvarar han för att alla vindruvor som kommer till vineriet tas omhand, vilket i år rör sig om cirka 30 ton från de två gårdarna. Och han måste arbeta snabbt. Inom ett dygn ska druvorna pressas och pumpas upp i tankar, annars finns det risk att de börjar ruttna.

– Om det är varmt ute är det extremt viktigt. De blåa druvorna är säkert 40 grader när det är 26 grader ute, förklarar Murre.

Att odla och tillverka eget vin är ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige. År 1999 blev Sverige ett godkänt vinland av EU. Sedan dess har svensk vinodling vuxit så det knakar – från några blygsamma trädgårdsrankor till en industri med 50 yrkesodlare, 160 hobbyodlare och 100 hektar med gröna och blåa vindruvor. Flest vingårdar hittar vi av klimatmässiga skäl i Skåne. Även längs Hallands och Bohusläns kuster finns entusiastiska odlare, likaså på Öland och Gotland.

Murre och Lena var tidiga med att satsa på kommersiell vinodling. Direkt när EU släppte på odlingsförbudet beställde paret hem sina första plantor. Första vinet släppte de år 2005. Åren däremellan blev det mycket experimenterande hemma på gården i Klagshamn, då de bland annat testodlade omkring 300 olika typer av druvor.

– Vi försökte med alla klassiska sorter: Sauvignon Blanc, Chardonnay, Pinot Noir. Men de mognade inte här, menar Lena.

Nej, för svenska vinodlarestod det snabbt klart att Europas stora druvor inte trivs i Sverige. Inte ens Tysklands vita Rieslingsdruva går att odla i vårt svala klimat. Här gör sig så kallade piwidruvor bäst, det vill säga vindruvor som är resistenta mot köld, svamp och mjöldagg.

Rondo är ett exempel på en blå piwi som odlas med framgång på svenska vingårdar. Druvan har en rubinröd saft och används framförallt i tillverkningen av rött vin och rosé. En annan, ännu mer populär sort är den gröna druvan Solaris. Det är en tysk korsning från 1975 som togs fram som ett köldtåligt alternativ till Riesling.

Enligt Lena är det svårt att hitta en druvsort som är bättre lämpad för att odlas i Sverige än Solaris. Vinrankorna ger alltid frukt, även under sämre år, och saften kan användas i många olika typer av viner.

– Man kan göra mycket med Solaris. Med ekfat, utan fat, torrt, sött. Det är jättemycket valmöjligheter med den druvan, säger hon.

Både hos Vingården i Klagshamn och Flädie Vinproduktion är Solaris den mest odlade druvan. Det är också Solaris som ska skördas dagen då vi besöker Flädie. Så snart morgondaggen harlättat börjar vingården koka av aktivitet. Druvplockarna sprider ut sig över odlingen, Murre tar plats i vineriet och Martin Rosvall Hansson sätter sig bakom ratten på traktorn.

Martin är VD och ägare av Flädiegruppen. Rollen innebär många olika arbetsuppgifter, men i skördetider är det han som fraktar druvorna mellan odlingen och vineriet. Martin berättar att han kommer från en jordbrukarfamilj, vilket gjorde att det föll sig ganska naturligt för honom att starta en egen odling. Att det skulle bli en vinodling var inte lika självklart.

– Det var mycket okunskap som gjorde att vi vågade satsa. Men vi älskade vin och vi hade en restaurang på anläggningen, så vi ville se om det gick att sy ihop säcken även med dryckerna, säger han.

Vinodlingen etablerades 2007, då utan eget vineri. Det var när vineriet byggdes år 2012 som verksamheten verkligen tog fart. Många vinflaskor har det blivit sedan dess. I vineriet produceras allt ifrån vitt och rött vin till rosé, bubbel och dessertvin. Främst levererar Flädie Vinproduktion sina viner till vingårdens egen restaurang samt till de två systerrestaurangera i Bjärred och Lund.

Några flaskor har även hittat till Systembolaget, däribland vitvinet Aniara och det mousserande vinet Ebba. I Malmötrakten går det att köpa vinerna direkt i butik, medan övriga svenskar får leta i bolagets beställningssortiment. Personligen hade Martin gärna sett att vinerna blir mer tillgängliga runt om i landet.

– Det har tagit flera år för oss för att komma in på sju, åtta systembolag. Det visar lite grann på hur trögt det är. Vi skulle behöva bättre förutsättningar för att kunna satsa ordentligt, menar han.

Många svenska vinodlare är för införandet av gårdsförsäljning. Annette Ivarsson, som driver Arilds Vingård i nordvästra Skåne, är en av dem. Hon är övertygad om att deras försäljning skulle öka om de hade haft möjlighet att sälja vinerna direkt på plats.

– Vi har mycket gäster och turister som vill köpa. Men det är omständligt att få dem att beställa till sitt systembolag där hemma. Vi tappar rätt många på grund av det, säger hon.

För att få ekonomi i sin verksamhet är det vanligt att vinodlarna satsar på kringaktiviteter som lockar gäster till gården. Exempel på aktiviteter är vinprovningar, middagar, bröllop och konferenser. Arilds Vingård har byggt en glamping, en lyxigare form av camping, i anslutning till odlingen. Det har gjort att många yngre vinentusiaster har besökt vingården i år.

Något annat som lockar gäster till just Arild är chansen att provsmaka svenskt Pinot Noirvin. Här har de nämligen lyckats odla Pinot Noir Précoce, vilket är en mutation av den populära blå Bourgognedruvan.

– Det blir ett väldigt trevligt vin, likt ett klassiskt Pinot från Europa, menar Annette.

Annette är lite tveksam till om det blir något Pinot Noirvin den här säsongen. Det är mer troligt att de kommer att använda druvorna till att göra bubbel. Hon förklarar att det bara är möjligt att göra Pinot Noir varma år, eftersom ett stilla rödvin kräver en högre mognadsgrad än ett mousserande vin.

Att vara flexibel är nödvändigt om du ska lyckas med svenskt vin. Det är alla odlare vi träffar eniga om. I Sverige finns det inget som heter ett ”normalt vinår”, utan skörden skiljer sig från år till år. Som vinodlare måste du därför lära dig att hantera olika årgångar på olika sätt.

Det finns utmaningar – helt klart. Men om du frågar Murre, som nu varit i branschen i 20 år, är potentialen i svenskt vin enorm. Till exempel ligger svenska vingårdar i framkant när det gäller miljövänlig odling. Här odlar så gott som alla vingårdar utan gifter, medan kemisk besprutning är mer regel än undantag i övriga Europa.

– Det är inte för att vi är bäst odlare i världen, utan för att vi har ett bra klimat här. Det är enklare att odla Solaris i Sverige än att odla majoriteten av druvorna i resten av Europa, menar han.

Vi kan bara intyga att Solarisdruvan verkar trivas på odlingen i Flädie. När vi avslutar vårt vingårdsbesök har det första lasset med druvor precis anlänt till vineriet. Spann efter spann med solmogna druvklasar lastas av traktorsläpet. Murre väger in, bockar av och tömmer ut druvorna i maskinen för avstjälkning.

När får vi då smaka på resultatet av årets skörd? Det beror på vilken typ av vin druvorna används till. Det vanliga vita vinet släpps normalt efter sju månader, medan mousserande och ekade viner lagras i uppemot tre år. Kanske blir det en helt ny flaska i år? Som vinmakare är Murre noga med att alltid utvecklas och ta vinerna till nästa nivå.

– Vi gör redan bra viner, men vi måste hela tiden bli bättre. Det är jag enormt noga med. Det behöver inte betyda att det bästa vinet blir bättre, utan att vi höjer lägstanivån. Det finns en styrka i att aldrig göra dåliga viner. Alltid bra eller bättre, avslutar han.

...

FEM FÖRKÄMPAR

Skippa Toscana och Bordeaux – nu kan du göra en vingårdsresa i Skåne! Här är exempel på fem etablerade vingårdar som är väl värda ett besök.

...

RÄTT GLAS TILL SVENSKA VINER

Rött, vitt, rosé och bubbel. Vilka vinglas passar bäst till svenska viner? Vi hjälper dig att välja rätt glas till rätt druva och typ av vin.

LÄS MER

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Karin Cushing

Karin Cushing

Presskontakt Marknadskommunikatör
Anna-Karin Boije

Anna-Karin Boije

Presskontakt Marknadschef
Camilla Ljunggren

Camilla Ljunggren

Presskontakt Social Media Specialist Influencersamarbeten

Relaterat innehåll

Sundqvist - Ett "House of brands" med premiumvarumärken inom köksredskap.

Sundqvist är en generalagent som förser svenska marknaden med köksredskap inom premiumsegmentet för att skapa matlagningsglädje för såväl proffskocken som hemmakocken.

Sundqvists historia började redan 1963 och vi är Sveriges ledande experter på japanska knivar. Återförsäljare för våra varumärken finner du inom detaljhandeln och genom restauranggrossister.

Sundqvist har under åren utvecklats till en självklar samarbetspartner när det kommer till köksredskap. Ända sedan starten har högsta kvalitet och största engagemang varit de centrala begreppen i verksamheten. Och så kommer det att förbli.